Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Bd I. Nr 12. — J. f n. arosenius.
manhänga, hvilket doek svårligen kan anses nödvändigt; dels en
annan hemlig önskan, att med höjdsträckningar af första
ordningen omgärda större bäcken eller bassiner, t. ex. Östersjöns eller
Medelhafvets. Så snart en vattendelare ledde till en långt
utskjutande udde, räknades han för hufvudrygg. På sådant sätt fick
man en hufvudrygg genom Småland och Skåne till Falsterhorel
och en annan, som slutade vid Gibraltar, men som, för att någonsin
hinna dit, först måste dragas tvärs öfver låg slättmark.
Frågan om hufvudryggarnas sammanhang kan emellertid icke
allt för knapphändigt afiardas. Det låter sig nemligen icke
förneka, att ett sådant sammanhang verkligen finnes, hur klent det
stundom må vara. Men om hvarje drag af markens former bör i
bild och beskrifning framhållas i den mån det förtjenar, så
behöf-ver undersökas, hvilkendera är större : sänkningen mellan två
höjd-system, eller det vid denna sänknings lägsta punkt återstående
sammanhanget. En sådan undersökning hade icke precis varit omöjlig
redan i gamla tider, åtminstone på somliga ställen. Vid
nuvarande rikedom på höjdbestämmelser låta siffrorna ej längre afvisa
sig, och från deras utslag gifves intet vädjande.
Exemplet behöfver ej sökas långväga. Vi hafva det till hands
i Sverige. Hvar och en vet, att vattendelaren mellan Östersjön
och Kattegat har i Vestergötland en sänkning, hvars lägsta punkt
är vid Påfvelstorp, der Göta kanal korsar nämnde vattendelare.
Platsen ligger 92 meter öfver hafvet. För att nu vara hygglig,
kan man vid jemförelsen alldeles lemna å sido landthöjdens
nordliga del, som går ända upp åt fjellen, och blott hålla sig till den
sydliga, den Småländska delen. Afven här må topparna ej afses,
utan blott landets allmänna upphöjning, som mätes af det högsta
kända vatten i orten: Ekelsjö i Bringetofta socken. Denna sjö
ligger 345 meter högt. Sänkningen derifrån till kanalen är
således 253, (jvarlefvan af sammanhang 92; proportion som 23/t till 1.
Räkningen blifver ej mycket olika, om man i stället för Götalands
högsta sjö väljer dess högsta kända topp Tomtabacken, belägen
nordnordost om Stora Åkerhult i Malmbäcks socken och 377 meter
hög. I alla händelser kommmer man sanningen betydligt närmare,
om man i Sverige räknar två höjdsystem, än om man blott
räknar ett.
Man skall invända: det der är gammalt nytt. Ja väl, men
dels behöfde det formligen bevisas, dels må ingen tro, att vi änuu
äro riktigt qvitt den gamla föreställningen. Dylikt biter sig fast.
Det hjelper icke, att de vattendrag, som den förmenta
hufvudryg-gen skiljer, flyta på långa sträckor parallela: Klarelfven med
Ve-ster-Dalelfven, Letelfven med Arboga-än, Lagan med Helgeån, öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
