Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Bd. I. N:r 12. — J. F. N. arosenius.
fon sina egna funderingar. Han trodde, att alla betydligare
floder hade en riktning, mer eller mindre öfverensstämmande med
parallelcirklarna, och alla bifloder med meridianerna. Torbern
Bergman var böjd att biträda denna åsigt. Vederläggning lenma
La Plata, Mississippi, Rhône, Rhen, Nilen och alla Sibiriska elfvar.
Vidare har man förmodat, att flodernas riktning skuUe bero
af riktningen hos närliggande bergarters skikt, men detta
inflytande är ganska ringa. Af alla floder frän Alperna lemna blott
tvâ, Dr au och 8 au, bergstrakten i en riktning, som är paraUel
med skiktens. Alla öfriga utträda nästan vinkelrätt derutur.
Slutligen kunde tyckas, att genom inverkan af bifloder borde
hufvudfårans riktning ofta bestämmas enligt lagen om
parallelo-gramma virium. Ej ens detta vill slå in annat än i smått och i
enskilda fall. Det vanliga är, att floden väljer blott den ena
grenens riktning utan afseende på denna grens styrka. Exempel äro
Rhône och Saone vid Lyon, Orinoko och Apure, Donau och Theiss.
Alla Rhens betydligare tillflöden träffa honom vinkelrätt, utan att
ändra hans riktning. Stundom fortsätter en dalsträckning längre
än den deri flytande floden. Intet hinder tyckes stå i vägen för
vattendragets fortsättning, men floden föredrager att afvika genom
en sidoklyfta mellan höga bergskedjor och att träda öfver till en
annan dal. Så gör t. ex. Rhen vid Sargans. Man skulle kunna
tillägga Vester-Dalelfven, som måhända i forntiden verkligen flöt
åt Vermland.
Den stora vördnad, som Ritters namn rättvisligen tillvunnit
sig inom geograflen, torde kräfva att ej här förbigå en åsigt, som
af honom (och af tyskarne i allmänhet) starkt framhålleg, nemligen
att floderna ännu allt jemnt arbeta på sin mera fulländade
utbildning. Ett flodsystem, hvari förekomma sjöar och forsar, kallas
efter denna uppfattning »unausgewirkt». Detta låter, som skulle
de allesamman nog en gång blifva fullt utbildade, om de bara finge
litet tid på sig; men en sådan väntan kan blifva lång. Somlige
hysa dock godt hopp och mena, att det går nog, om man
endast gifver sig tålamod. I denna tro kan man stundom få höra
finnar påstå, att deras hembygd är ett ungt land, efter som det ej
ännu hunnit blifva qvitt sina sjöar och forsar. Geologerna må
af-göra, huruvida Suomi redan uppnått hvad man hos damerna kallar
»un certain âge».
Hvarje fullt utbildad elf har, enligt Ritter, tre olikartade
af-delningar, nemligen öfre, mellersta och nedre loppet. Kustfloder
och steppfloder betraktas som outvecklade. Det erkännes dock, att
förmedlande öfvergångsformer samt till och med återfall (till
out-veckladt tillstånd) ofta förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
