- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
26

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 Bd. I. N:r 12. — j. F. N. arosexius.

fast hälleberg möter, hvilken vattnet icke förmått i tidernas längd
arbeta bort. Om nu bergarten är lös, sä frätes verkligen dammen
något. Yerldens största vattenfall Niagara skrider ärligen vid
pass en half meter bakut. Sveriges gråberg tyckas deremot knappt
hafva någon känning alls af vattnets påverkan. Nog ryter
Trollhättan ännu i dag som i hedenhös.

Deraf, att vid hvarje fors finnes en klippdam (i vattubrynet),
har åssystemet tagit sig anledning att påstå, att vid hvarje fors
genombrytes en bergsrygg (en lendthöjd af i :e ordningen, som går
parallel med hufvudryggen). Detta slår för det första icke in.
Man behöfver endast erinra om Elfkarleby-fallet, som är beläget
midt på slätten. För det andra finnes icke något skäl,
hvar-för den naturliga klippdammen behöfver vara högre än en af
men-niskohand uppförd qvarndam eller bruksdam. Emellertid
under-bålles förvillelsen genom en tvetydighet i svenska språket, i det
berg betyder både häll och höjd.

Nedanför hvarje fors brukar finnas ett vad, det må nu vara
för truppers öfvergång fullt brukbart eller icke. Mindre pålitliga
torde andra märken vara, som äfven uppgifvas, såsom att vattnet
vid vad krusar sig och är mera i rörelse, än öfver djupare ställen;
likaledes att vad oftast förekomma, der floden vidgar sig, eller i
sjöar som genomflytas af vattendrag, eller vid öfre ändan af sjö,
eller der vattendraget genombryter en bergskedja. Det säkra är,
att körbart vad stundom kan anträffas i en trög och smutsig å,
der man aldrig skulle ana något dylikt, t. ex. vid Krogsered i
Halland.

Nära beslägtad med ofvan anförda påstående om genombruten
bergsrygg vid hvarje fors är en annan sats, ordagrannt så lydande:
»Då en ström tvärt af bry ter sitt lopp, kan man säkert sluta till
en motliggande höjd, eller ock en bergsträcka, som nödgat vattnet
att taga sin nya riktning». Afven detta är dock långt ifrån
ofelbart. Ätran flyter under sitt öfversta lopp norrut, som om hon
ämnade sig åt Venern. Midt på öppna Vestgöta-slätten, vid
Gene-veds bro, vänder hon oförmodligen i spetsig vinkel, utan att
någon bergsrygg motar henne. Afven Stångån gör vid Storebro en
dylik tvär krok, när hon kommer ned i en af de smala dalskåror,
om hvilka ofvanföre är taladt.

Möjligen borde, åtminstone i förbigående, omnämnas den
besynnerlighet, att en och annan utländsk flod, såsom Rhône,
Guad-iana, några smärre vattendrag i Krain, flyter en kortare sträcka
osynlig under jorden. Man har gifvit ett dylikt försvinnande namn
af Flusschwinde eller Katabothron. Forntiden hade en stark tro
på floders återuppståndelse. Så uppkom sagornas Niger, som >ovil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free