- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
30

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

Bd. I. N:r 12. — j. f. n. akosenius.

Härmed förnekas ingalunda, att land afsättes vid sjelfva
flodmynningarna. Dessa mynningar rycka synbart allt längTe ut, sä
att de blifva uddar pä kusten. Rosette och Damiette lågo ännu i
ll:e århundradet vid, hafvet. Nu ligga de minst 2 timmars väg
derifrän aflägsnade. Vid utloppet af Po är tillandningen ärligen
i medeltal 60 meter, eller godt en half svensk mil pä 100 är.
Mississippis mynning har flyttat sig 6 svenska mil pä 200 är.

Af samma anledning, som floden förlänges, höja sig i tidernas
längd flodbädden oeh flodens yta. Sedan kejsar Septimii Severi tid
(193—211 e. K.) har den uppsvälda Nilens yta, enligt ett
vattenmärke, stigit 2,1 meter. En annan Nilmätare, den vid Roudali
midt för Kahira, byggd 847, gifver 1,149 meters skilnad. Som
medeltal ur båda uppgifterna beräknas 0,13 meter pä 100 är. Po
flyter nu vid Ferrara högre än den mark, hvarä husen i staden
äro byggda.

Slutligen synes ook vara en allmän egenskap hos
deltabildningar, att stället, der floden börjar klyfva sig, småningom skrider
nedåt. Nilens delta började på Herodots tid 3 timmars väg högre
upp än nu, och flodens hegge hufvudarmar hade en annan riktning
än i våra dagar. Vid Ganges flyttar sig strömklyfningen öfver
hufvud 1 engelsk mil utföre på 12 år, Rhetl spjelkar sig nu för
tiden 13 mil från hafvet vid Pannerden i Gelderland. men före
1701 började strömklyfningen 2 timmars väg högre upp.

Vid Ganges delta, som är det största kända (väl dubbelt
större än Nilens), fick man en gång ett besynnerligt prof pä
för-. änderligheten af dylik mark. Engelsmännens välde i Indien
grundlädes, som bekant, hufvudsakligen genom lord Clives seger vid
Plassey 1757. När man i nyare tider ville här resa en
minnesvård, befans, att floden hade bortfört sjelfva slagfältet. A andra
sidan förslår ofta en sjunken trädstam eller båt att bilda en
sandbank, som inom några år växer till en ö.

Det finnes ytterligare en art strömklyfning, som skulle kunna
kallas för ett misslyckadt försök till deltabildning. I de stora
flodernas låga dalar afvika stundom korta armar, som stanna i
en sjö utan aflopp. Dessa vattensamlingar kallas i Senegambien
Marigots. Deras storlek brukar vara proportionel mot flodens.
De ligga med denna lika högt. Uppgiften, att de merendels äro
af långsträckt form, torde tåla någon jemkning. Somlige författare
kalla dem döda armar, men de flesta mena med detta ord
uttorkade fåror, som vid vanligt vattenstånd ej mera stå i förbindelse
med floden. Af anledningar, som måhända ej äro fullt utredda
(man skyller på tidvattnet), bildas vid somliga floders utlopp i
stället för delta en betydlig utvidgning af hufvudfårans hredd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free