- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
32

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

Bd. 1. N:r 12. — J. f. n. arosenids.

men likartade bildningar förekomma, som bekant, flerestädes, t. ex.
Frische Haff, Kurische Haff, Menzaleh, Burlos, Mareotis (när den
sist nämnda ej varit torrlagd). Till laguners uppkomst tyckes
erfordras långgrundt vatten, slät strand och ringa eller ingen
känning af tidvattnet,

Skulle deremot på en sådan slät kust tidvattnet vara
märkbart, såsom t. ex. frän Scheldes utlopp till Jylland, sä finner man
en långsträckt och försvarligt bred remsa, om hvilken är litet
tvetydigt, antingen den skall räknas för vatten eller land, och som i
sjelfva verket ömsom varit det ena eller det andra. Dessa större
omskiften bero ej uteslutande af hafsvågorna, utan jemväl af
bottnens långsamma höjning eller sänkning. Den dagliga omvexlingen
tillgår deremot så, att vid ebb blottas stora grunda flak, af
danskarna kallade vader, af tyskarna Watten, å hvilka afsatt sig ett
gyttjelager, oftast tunnt som postpapper (dock år 1839 vid Husum
20 centimeter på en enda natt). När »vaden» höjt sig så mycket,
att han endast vid stormflod öfversvämmas, får han titel af forland,
eller, i fall det är en ö, hallig. Nu skyndar menniskohand att
in-valla honom. Han förädlas till en hog (Koog, Polder), der gräset
växer fett och der åbon vågar bygga sin bostad på en uppkastad
värft. På detta sätt hafva bildats hela socknar, ja landskap, eller,
såsom Holberg uttryckte sig:

»Jordens kreds er Rkabt af Ond.

Men de Nederlænder
Deres jordplet dannet ud
Har med egne hænder.*

Stundom tager dock hafvet sitt igen, hvarå det ryktbaraste
exemplet är bildningen af Zuydersee år 1225, och dernäst kanske
den fasans natt i Oktober 1034, då Slesvigs dammar hrötos på 44
ställen och hela härad fördränktes.

Frestelsen ligger nära att här omnämna korall-öarna, deras
atoll-kransar, deras hundramila strandvallar; men uppriktigt sagdt
måste åt verklige vetenskapsmän öfverlåtas att i detta fall reda
några gåtor, som de vanliga förklaringarna obesväradt halka öfver.

Den kanske något trånga begränsning, som här ofvan blef
gifven åt terrainlärans omfång, hindrar att här, annat än i största
korthet, vidröra kontinenternas form och öarnas gruppering, hvari
redan Baco af Verulam spårade allmänna lagar. Han anmärkte,
att de båda kontinenterna mot söder utlöpa i hvar sin udde, men
mot norr sluta bredt. Enligt Forster (1783) urskiljer man
hufvud-sakligen tre fall, hvari kontinenterna äro, af obekanta orsaker,
lik-artadt bildade, nemligen:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free