Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Bd 1. Nr 13. — NERE A. ELFVINO.
görelse än att kanalen skulle blifva 77 km. läng med 25 slussar
och en 580 m. lång aqueduct öfver Chagresfloden och att kostnaden
beräknades till 94,511,360 dollar.
Kapten Shufeldt, som undersökte näset vid Tehuantepec.
förkastade sjelf all tanke på någon kanal der. Han ansåg visserligen
en sådan möjlig, men endast för en oerhörd kostnad, då 140 slussar
för att stiga 210 m. skulle erfordras på en 232 km. lång kanal.
Som vi veta, var det här Fernando Cortez tänkte sig en kanal och
läget är otvifvelaktigt det allra lämpligaste om man tager hänsvn
till afståndet från Europa och Nord-Amerikas ostkust. När
Flo-ridakanalen blir färdig, blefve den isynnerhet för segelfartyg den
kortaste, då de för att kunna begagna passadvinden måste taga
vägen söder om Cuba. Besparingen skulle utgöra ej mindre än
2,600 eng. mil öfver Panama. Humboldt omtalar att detta näs
uppmärksammades genom en upptäckt år 1771 i San Juan de TJlloa.
hvilken visade att spaniorerna under det föregående århundradet
hade låtit transportera kanoner, gjutna i Manila, öfver detta näs
och derför begagnat sig af floderna Chimalipa och Coatzacoalcos.
Förutom Tehuantepec-näsets betydliga bredd och bergens höjd
finnes ett par andra vigtiga omständigheter som tala mot
anläggandet af en kanal der, af hvilka det ena är att inga hamnar
finnas för ändpunkterna och endast med stor svårighet kunna
anläggas, och det andra att mycket dyrbara arbeten måste utföras
för att kunna mata kanalen med tillräckligt vatten. Emellertid
anses fördelame utaf denna kanal för Förenta Staterna ändock
vara så stora, att röster der höjt sig, som yrka på att den måstr
byggas, till och med om en annan sydligare kanal skulle komma
till stånd. De stödja sig härvid på en något gynnsammare
rapport, som dock rörde en jern vägsanläggning och år 1851 afgafs af
nuvarande amerik. ingeniör-generalen Barnard. En jernväg har
denna sommar der blifvit påbörjad.
Af de amerikanska undersökningarna återstår nu endast en
att redogöra för, den öfver Nicaragua, utförd af commander Lull
och ingeniör Menocal. Det kanalförslag dessa herrar inlemnade
förordades af komittéen i Washington och har i Amerika vunnit
sådan anklang, att fråga väckts att derför bilda ett bolag, för hvilket
general Grant lärer hafva erbjudits att blifva ordförande. Hrr
Lulls och Menocals kanalplan öfverensstämmer, hvad riktningen
beträffar, med ett förslag som amerikanen Mr Orville Childs redan
1849 uppgjorde och hvilket efteråt i många delar följdes af
fransmännen Felix Belly och Thomé de Gamond, hvilka hvar för sig
på 1850-talet uppgjorde förslag till utförande af denna kanal, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
