- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
17

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM FÖRST,AUKN TU,T, KANAL MELLAN ATLANTEN 0(111 STILLA HAFVET. 17

är 9 m. och ytinnehäll 35 qvkm. Nordliga vindar äro här sällsynta
och orkaner okända, och hamnen bör dessutom ytterligare förbättras
genom en 900 m. läng dambyggnad. Golfströmmen stryker utmed
kusten med tillräcklig fart för att bortsopa den bottenfällning, som
Chagresfloden skulle kunna framföra till kanalens mynning. Samma
ström intränger tillräckligt långt in i viken för att bibehålla djupet
vid 9 m. Ebb och flod äro här oregelbundna och hafva obetydlig
liöjdskilnad. Högsta flodhöjden är 50 centimeter, medelhöjden blott
34 cm. Annorlunda ställer sig förhållandena pä Stilla-hafssidan,
der kanalen måste förlängas 3 kilometer ut i hafvet till Panamas
redd för att vid öarne Flamengo och Perico finna 9 meters djup
ocli god ankargrund. Tidvattnets högsta höjd är här 6,4 o m. och
medelhöjd 4,2 a m. Vindarne äro här mindre gynnsamma än pä
andra sidan under 2 månader af äret, men äro i allmänhet
regelbundna och medföra torr väderlek. Panamas redd ligger utanför
både stiltjernas och orkanernas region och anses vara mycket säker.
De stora svallvågorna äro här sällsynta och förnimmas endast vid
ebbtid. Hafsströmmen, som stryker vestvart utefter kusten med
2 knops hastighet är gynnsam för utgående fartyg. De begge
hafven stil i alldeles samma nivå. Detta har bestridts, såsom
man också gjorde vid Suez, men noggranna mätningar hafva
ovedersägligen konstaterat detta. Näsets geologi har blifvit
omsorgsfullt undersökt och man har funnit att pä den 73 km. länga kanalen
36 km. skulle gräfvas genom lösare jordlager, 8 genom halfhärda
och 16 genom härda bergarter samt 13 genom alluviala lager.

Totala utschaktningen, i händelse en tunnel utsprängdes, skulle
uppgå till 47 mill. kubikmeter, af hvilka omkring 18 mill.
omfattade de lösare jordlagren, 7 mill. de halfhärda och 22 mill. de
härda bergarterna. För en alldeles öppen kanal utan tunnel
beräknades utschaktningen till 58 mill. kbm. och kostnaden till 1
milliard 70 mill. franc. Denna öppna kanal är den, som godkändes
af Pariskongressens majoritet pä förord af dess tekniska utskott.

Kanalens bredd föreslogs till 20 m. i botten och 50 i
vatten-linien, utom i bergen der den skulle inskränkas till 32 m. Under
byggnadstiden skulle Chagresflodens vatten provisoriskt afledas in
i Stilla hafvet. Under denna tid blir naturligtvis äfven den redan
befintliga jernvägen till stor nytta. Befolkningen på näset är
relativt taget ganska talrik, Panama har omkring 18,000 och (Jolon
eller Aspinwall omkr. 4,000 invånare. Till stor del, om ej större
delen, utgöras de af mulatter och negrer. Bland dessa torde dock
til arbetare kunna påräknas, ty de äro synnerligen lättjefulla och
dessutom demoraliserade genom de ständiga revolutionerna

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free