Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. Om de Geodetiska och Astronomiska ortbestämmelserna i Sverige. Af P. G. ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE GEODETISKA OCH ASTRONOMISKA ORTBESTXMMELSERNA. 21
kant genom latitud och longitud. För att erhålla do ifrågavarande
triangelpunkternas longituder oeh latitudor är det först nödvändigt
att bestämma åtminstone en triangelpunkts latitud samt don vinkel,
som on från den ifrågavarande punkten utgående triangelsida bildar
i horisontalplanet med meridianen. Donna senare vinkel kallas
azimut. Sedan denna latitud och azimut blifvit genom astronomiska
iakttagelser noga bestämda, är det möjligt att medelst triangelnätets
bekanta dimensioner och med kännedom af jordens form och
storlek beräkna samtlige triangelpunkters latituder och
longitudsskilna-der. Bildar nu dessutom utgångspunkten ett observatorium, såsom
hos oss är förhållandet, eller en annan i geografiskt hänseende
noggrant bestämd punkt, så är i och med detsamma alla data för
handen för att kunna reducera en triangelpunkts longitud till hvilken
bekant meridian som helst.
Men det är klart, att fel, som inkommit i utgångspunktens
astronomiska bestämningar, skola hafva inflytande på samtlige punkter
i hela nätet, hvarföre man icke gerna bör åtnöja sig med
iakttagelser å en enda punkt utan helst verkställa dylika astronomiska
be-stämmolsor på flero punkter*, då nätet är temligen utsträckt.
Härigenom erhålles såväl ett slags kontroll på utgångspunktens
bestämning, som äfvon de data, hvarigenom man slutligen kan beräkna
ett system af triangelpunkter, som så nära som möjligt ansluter sig
till samtliga geodetiska och astronomiska iakttagelser.
Denna fråga sammanhänger så nära med gradmätningame, att
dot torde vara lämpligt att här yttra några ord om dessa goodetiska
arbeten, som för närvarande blifvit ett intornationolt vetenskapligt
förotag.
Gradmätningarnos uppgift är, såsom förut blifvit antydt, att
bestämma jordens form och storlek medelst geodetiska och
astronomiska observationer. Yoro jorden fullkomligt rund, så behöfdo
man allonast bestämma jordradions längd genom att först uppmäta
on viss storcirkolbågos längd på jordytan samt sodan bestämma den
vinkel, som denna båge omfattar sedd från jordens medelpunkt.
Don förra operationen skulle sko medelst triangolmätning, don senare
medelst iakttagelser å himmelskroppar, då man oj kan vorkställa
någon mätning vid jordens modolpunkt. Oaktadt jordon nu ej är
fullkomligt rund utan något tillplattad vid polorna, så är dock det
* De for detta ändamål hittills verkstälda astronomiska bestämningar af
Azimut, Longitud och Latitud äro å öfversjgtskartan betecknade med A, L, P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
