- Project Runeberg -  Mathilda Roos. Lefnadsteckning /
23

(1908) [MARC] [MARC] Author: Mathilda Roos, Sigrid Storckenfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

nat bära den. Nu har det dock blifvit mig klart,
att jag behöfde den. Jag vill icke tänka på fram-
tiden utan tager hvar dag som den kommer och håller
mig vid orden: ’Som din dag så skall din kraft vara’.
Jag går här som två människor, den ena glad, vän-

lig och pratsam —- jag måste ju vara sådan, då jag

så här tager främmande människors gästfrihet i an-
9 Ez (S

språk — den andra ofta nog nedstämd och käm-

pande, men också ofta hugsvalad. O, att man blott
för alltid kunde jaga bort denna otro, detta tvifvel,
som alltid kommer, då mitt hufvud är som värst,
Och det är just då jag ville kunna tro, då, när allt
ser mörkt och tungt ut. Först af allt måste vi lära
oss, att hvad som än sker, gladt och ödmjukt säga:
ske din vilje! Det är ändock hufvudsumman af hela
lifvet.» — —

Trots de alltjämt svikande krafterna och
den ständiga hufvudvärken förlorade dock
Mathilda icke hoppet om att blifva bra och
i ett bref fram på sommaren samma år låter
hon helt förhoppningsfull.

»Hvad mig beträffar skall nog Gud, när hans stund
är kommen, göra mig frisk igen. Men det finnes
alltid två sidor af en sak, en yttre och en inre och
bägge måste kanske jämt och harmoniskt utveckla
sig. Den yttre sidan af min sak är måhända, att
jag känt och tänkt för mycket i mitt lif, för mycket
för na krafter — och detta kommer nu efter ....
Framtiden ter sig mörk och underlig, men man måste
ju äfven gå igenom mörka dalar. Han kan göra
allt klart och ljust igen, om jag blott håller fast vid
honom. Kanske har jag ej ännu helt böjt mig för
honom? Vi behöfva nog hela lifvet för att helt böja
oss, ty det finnes alltid inom oss dolda förrädiska
drömmar och fordringar. I alla händelser är jag
lycklig att tänka, att det finnes En, som pejlar hjärte-
djupen, och att han ej skall släppa mig, förrän jag
helt böjt mig, skulle det än ske på samma tuktande
sätt som med Robert i »Genom skuggor». Jubla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssmathroos/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free