- Project Runeberg -  Mathilda Roos. Lefnadsteckning /
29

(1908) [MARC] [MARC] Author: Mathilda Roos, Sigrid Storckenfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

aktar denna tidens lidande för intet mot den härlig-
het, som skall uppenbaras på oss’. — Då jag ser till-
baka på de svunna åren är det, som om jag måste ha
sjukdomen kvar, därför att jag i själfva verket ej hade
böjt mig för Guds vilja, därför att jag ej kunde höja
mig öfver lidandet till den härlighet, som skall uppen-
baras på oss Och på samma gång känner jag, såsom
rådde jag ej härför, som om min stund ej varil kom-
men, som om Herren först nu velat befria mig ur
lidandets bojor. Starkare och starkare känner jag nu
den förvissningen, att jag, om Gud vill att jag skall
lefva, småningom skall återfå min hälsa och kunna
börja mitt arbete igen, d. v. s. att jag blir så frisk
som jag behöfver för att kunna utföra det arbete Gud
" vill anförtro mig för hans rikes befrämjande.»

Det vissa hoppet om tillfrisknande, som
uttalas i ofvanstående ord har redan i följande
bref några månader senare åter börjat vackla,
då det heter:

»Något bättre är jag nog, det vore orätt ej erkänna
det, fastän det går långsamt att komma ur den trött-
het och nedslagenhet, som alltjämt ligger öfver mig.
Men det går väl småningom, och går det icke, så är
väl Guds mening att fostra mig genom lidandet. Jag
mäste ju tro det, om än hjärtat ibland reser sig upp
med den tanken, att det snarare är som om dessa
nervlidanden med den oupphörliga oron och ångesten
gjorde en sämre istället för bättre. Jag tror nog, att
ett med tålamod och glädje buret lidande är den
största lifsgärning en människa kan åstadkomma, men
hur skall jag någonsin komma dit? Hur skall man
kunna vara tålig och stilla och glad under ångest och
hjärteängslan?»

Mathilda Roos växlade under åren 1398—
1903 ofta vistelseort i hoppattgenomluftombyte
och förändrade förhållanden för öfrigt vinna
lindring i sitt svåra nervlidande. Så var hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssmathroos/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free