Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kompetenta att utföra sin värnplikt. En ledamot av
denna kammare påstod visserligen en gång att de,
som blivit kasserade, icke borde hava någon rösträtt.
Så har dock icke blivit fallet, utan alla de, som äro
sjuka eller lytta och av sådan anledning icke kunna
fullgöra värnplikten, få oberoende därav rösträtt. Vid
sådant förhållande synes det mig, att de personer,
som jag nu vänder mig emot, skulle, om de ville
vara konsekventa, säga: De friska kvinnorna kunna
icke få politisk rösträtt, ty de motsvara de friska
männen, och de friska männen hava sin värnplikt,
men de sjuka kvinnorna och de ofärdiga kvinnorna,
vilka motsvara de kasserade männen, kunna erhålla
rösträtt. Jag tror icke, att det över huvud taget är
möjligt att på detta sätt förknippa det ena med det
andra, utan jag tror, att man måste säga sig, att
värnplikten är en skyldighet, i fråga om vilken det ligger
i sakens natur, att den skall åläggas männen.
Jag kan nu väl förstå, att de finnas, som säga, att
kvinnan visserligen bör ha politisk rösträtt, men att
det skulle bli för många på en gång, om man skulle
till det politiska livet släppa in dels de män, till vilka
rösträtten skall utsträckas, och dels ett antal kvinnor
efter samma grunder. Jag vill också säga, att jag alltid
haft den uppfattningen, att det i fråga om männens
rösträtt varit bäst, om man börjat för ett tiotal år
sedan och så småningom släppt in den ena gruppen
efter den andra. Men dä man väntat och dröjt så
länge, som man gjort, och då kvinnornas
rösträttsrörelse redan visat sig tydligen angiva ett alltmera
stegrat och starkt intresse å kvinnornas egen sida, så
tror jag för min del likväl, att man icke behöver
fästa alltför stor vikt vid det nyss anförda skälet.
Man måste däremot taga hänsyn till den stora
betydelsen av att få hela rösträttsfrågan i stort sett till
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
