Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru armén och flottan skulle uppfatta detta med civila
försvarsministrar, civilkommission och vad mera han
sade. Ja, därpå skall jag giva ett klart och öppet
svar. Armén och flottan skola i enlighet med sin
plikt uppfatta den saken lojalt. Det tillhör en armés
och flottas män att med plikttrohet sköta vad dem är
förelagt, och dessutom äga de ju särskilt i vårt land
en mycket stor frihet i allmänt medborgerligt
hänseende. Men är det fråga om att armén och flottan,
såsom alldeles särskilt intresserade, skulle kunna
förhindra en utveckling, som folkets målsmän anse vara
nyttig och ändamålsenlig, måste jag säga, att det är
att gå alldeles för långt. Jag tror också, att sådana
egenskaper, som jag nämnt, besjäla armén och flottan,
och det är min förhoppning att detta skall fortfara. Men
det kan ju möjligen hända att det vore lyckligt, om från
riksdagstribunen iakttoges en viss försiktighet, på det att
armén och flottan icke möjligtvis måtte finna något eggande
i vad som säkerligen icke är menat såsom sådant.
I de små randanteckningar jag gjort har jag fäst
mig vid ett yttrande i den siste ärade talarens
anförande, och det var, då han var inne på
utrikespolitiken och sökte bemöta vad hans excellens ministern för
utrikesärendena anfört. Jag får säga att jag blev något
förvånad och säkerligen många med mig, då herr
Trygger förklarade, att Marockofrågan var en
fullkomlig struntfråga. Det är dock egendomligt att giva en
sådan benämning åt en fråga, vilken i nära sex år hållit
den politiska världen i nästan oavbruten spänning. Jag
vill icke bestrida, att det från en högre ståndpunkt
möjligtvis en gång kan komma att anses att, när man
historiskt bedömer sakerna, även den frågan var
jämförelsevis obetydlig. Men den har likväl varit den gnista,
som satt i eld känslorna hos tre av världens största
makter. I övrigt, då jag nämner detta, ber jag att
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
