- Project Runeberg -  Politiska tal samt några tal och inlägg vid skilda tillfällen / Första delen /
304

(1918) [MARC] Author: Karl Staaff With: Kristian Setterwall, Erik Staaff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var avslutad, och jag hade att påskriva
förpassnings-sedeln, det vanliga beviset, fann jag där en anteckning,
som utmärkte, att hon borde föras i bojor, och frågade
gevaldigern om meningen med denna anteckning. Han
svarade först undvikande, men då jag sade, att det
icke var meningen att göra någon anmärkning, utan
att jag ville veta, huru det förhöll sig, så yttrade han:
»Ja, det hade ju varit min skyldighet att föra henne
i bojor, men man kan ju ej alltid göra på det sättet,
som de herrarna däruppe förordn a, vilka sitta och skriva
och som aldrig sett personen, de skriva om, samt endast
veta, att det och det brottet blivit begånget. Man kan
icke taga på sitt samvete att lägga bojor på ett barn.»
Det förefaller mig, som om hans reflexioner om de
herrar, som sitta och skriva, utan att se vad de skriva
om, hava något sunt i sig.

Ett annat exempel, som också visar, huru svag den
anklagades ställning hos oss är, skall jag anföra, och
det från ett mycket närbeläget håll. Om någon av
herrarna behagade att en brottmålsrannsakningsdag stiga
in uti rådstuvurätten här i staden, som ni så ofta
passera förbi, skola ni finna ett skådespel, som, såvitt
jag vet, aldrig förfelat att göra en egendomlig inverkan
åtminstone på den, som första gången ser det. För
varje rannsakningsdag är det ju vanligen flera fångar,
som skola, den ena efter den andra, rannsakas. Om
I nu passeren rättens förrum, skolen I där finna dem,
som sålunda vänta på sin rannsakning, sitta i en rad
med polisbevakning bredvid sig på bänkarna eller utefter
väggarna löpande lårar. Där kunna de sitta två, tre,
fyra, fem timmar, väntande den ena på den andra, att
hans tur skall komma. Likväl är fängelset så beläget,
att en trappa för upp ifrån fängelsegården till rätten,
så att det icke är nödvändigt att föra fångarna utom
fängelsegården, utan de skulle kunna uppföras den ena

304

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:24:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/staafftal/1/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free