- Project Runeberg -  Politiska tal samt några tal och inlägg vid skilda tillfällen / Första delen /
306

(1918) [MARC] Author: Karl Staaff With: Kristian Setterwall, Erik Staaff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

England hämta exempel i detta fall — jag vet icke,
om han skulle kunna göra det med berättigande — då
är jag förvissad, att det vore orätt att tillämpa dessa
exempel här, därför att hela den engelska
rättsåskådningen är så fullständigt olika vår åskådning. Där
anses det, att den tilltalade i ett brottmål är till den
grad en angripen person — den rättsåskådningen går
till en för oss nästan egendomlig ytterlighet — att den
angripande, d. v. s. samhället, är så gott som skyldig
att helt och hållet övermanna honom med bevisning,
under det att han själv icke anses hava begått något
egentligen orätt eller ont, om han endast på domarens
första fråga om han erkänner sig skyldig eller icke är
skyldig, säger: jag är icke skyldig. Det, menar jag,
är en ifrån urminnes tider där hävdvunnen åskådning,
som kan ligga till grund för mycket, men om utskottet
därifrån — vilket jag icke känner — skulle hämtat
denna sats, tror jag icke, att den kan användas i det
sammanhanget.

Men, säger utskottet, härmed må förhålla sig huru
som helst, en huvudsak är, att det ej under några
förhållanden lärer få anses lämpligt att till de tilltalades
biträde i brottmål sätta personer av högre kompetens,
än som fordras av dem, som äro satta att i dylika
mål bevaka samhällets, ofta även enskilda målsägandes
intressen. Att åvägabringa en till alla delar fullständig
jämviktsprincip i straffprocessen emellan åklagaren och
försvararen torde icke höra till det lätta. Man får nöja
sig med att söka komma så nära som möjligt. Det
är detta, som de utländska straffprocesslagstiftningarna
gjort och de hava kanske kommit ganska nära. Men
jag tror icke, att den av utskottet uppställda farhågan
bör anses vara så synnerligen giltig för vårt land. Ty
om utskottet dock vill erinra sig, att domaren i vårt
land alis icke — såsom efter utlandets lagar — står

306

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:24:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/staafftal/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free