Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den vigtiga slutsats, till hvilken vi komma i
afseende på de sociala skilnadernas förekomst, är alltså:
att dessa äro en universell företeelse inom
den civiliserade verlden både i närvarande
och äldre tid; vidare att de uppstå med
kulturen. Ubi artes, ibi classes, fritt återgifvet: med
kulturen följer ståndsväsendet.
Ett annat icke mindre märkligt faktum
beträffande de sociala åtskilnaderna är, att de i grunden
öfverallt äro desamma. Der de framträda fullt
utbildade, utgöras de af adel, prester, borgare (frie
handtverkare, handlande, bönder o. s. v.) samt ofrie
(tjenare) eller för att nämna dem efter tidsföljden,
hvari de uppträda: ofrie, adel och prester samt
borgare. Indien, hvarest stånden under religionens
inflytande stelnat till kaster, ger typen i full renhet.
De afvikelser från denna typ, som flerestädes
förekomma, bero mestadels på det utvecklingsstadium,
hvari folken, som förete dessa afvikelser, befinna sig.
I kulturens begynnelse ser man utom de ofries stånd
blott rudimenten till de följande, så t. ex. hos de
gamle Germanerna. Å andra sidan finna vi i slutet
på en lång kulturutveckling en utjemning af de
sociala olikheterna, såsom delvis inträffade uti
Grekland och Rom i dessas senare tid, och såsom
fallet är uti våra dagars samhällen, Kina och Japan
deri inräknade. Öfriga olikheter, som förekomma,
hafva vexlande orsaker, men jäfva icke den
principiella öfverensstämmelsen.
I allmänhet kan man säga, att uti stora
samhällen och stater ståndsbildningen fullständigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
