Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skapande af förmögenhet åt sig och sitt land. Det
följer af tredje ståndets ursprungliga uppgift, att det
samhälle, hvari det blir tongifvande, måste göra
egendomen och förvärfvet till de poler, hvarom menniskor
och allt ordna sig.
Uti det »borgerliga» samhället, som Lorenz v. Stein
kallade »das volkswirthschaftliche», och som socialisterna
skymfande nämna kapitalistsamhället, gör sig en
ekonomisk och specielt en privatekonomisk uppfattning af
de flesta ting gällande. Till och med statens
administration och medborgarnes skattskyldighet
betraktas såsom grundade på ett byte; embetsmannens
och den lärdes arbete icke mindre än det
kroppsliga uppfattas som en vara. Det är ej någon
tillfällighet, att nationalekonomien, vetenskapen om
det ekonomiska lifvet, är årsbarn med det tredje
ståndets samhälle; liksom ock deraf förklaras, att den
sitt namn till trots blef, hvad den för resten ännu
är, teorien om privatekonomien. De enskildes
förvärf kan sin natur likmätigt intet annat vara än
privatekonomi; och det enskilda förvärfvets ande trycker
sin prägel uti det borgerliga samhället på allt och
alla. Det är då ock helt naturligt, att den princip,
som redan under ståndssamhällets senare tid utgjorde
den förnämsta grunden till de sociala olikheterna,
egendomsfördelningen, skulle i det nya samhället
allsmäktigt verka i samma riktning. Den utveckling,
som försiggått genom kapitalets enorma tillväxt i
detta århundrade med deraf följande hopning af
rikedomen på vissa händer, har endast byggt vidare på
den gifna grunden. De sociala åtskilnaderna uti det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
