Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i
II.
De sociala klasserna.
De sociala åtskilnaderna uti de moderna
samhällena äro ett handgripligt faktum. Blott kan man
möjligen tveka om, huruvida de utan tvång låta
gruppera sig uti några få större klasser.
Öfyergån-garne från de lägst till de högst stående äro så
många; inga skarpa gränser förefinnas. Dock, så
är det allestädes i naturen; öfvergångarne äro ofta
omärkliga mellan vidt skilda former. En åskådare,
som ställer sig alltför nära inpå den företeelse, han
vill studera, ser kanhända de förra, icke de senare.
Först när man betraktar föremålen på afstånd och
i stort träda de sjelfständiga grupperna fram. Så
är det äfven beträffande de sociala åtskilnaderna;
sedda i stort, ordna de sig till bestämdt skilda klasser,
huru många än de mellanled äro, som vid en
närmare betraktelse kunna påvisas.
Antalet sociala klasser i våra samhällen är tre.
Visserligen ses ofta en uppdelning i två klasser, hvilka
benämnas öfver- och underklass. Men denna
gruppering uttrycker blott sina upphofsmäns önskningar
eller användes i agitationens tjenst; den svarar icke
mot verkligheten. Icke ens uti England, hvarest
utvecklingen farit värst fram med de s. k.
mellanklasserna, är en dylik tudelning berättigad. Uti
öfriga länder är det ännu i dag just hos dessa
mellanklasser, som den politiska maktens tyngdpunkt ligger.
Icke endast vi här uti de skandinaviska länderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
