Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordning framkallat för kroppsarbetarne. För den, som
inga besparingar äger, emedan inga sådana kunnat
göras, är bristen på arbetstillfällen det värsta af allt.
Han försänkes deraf ögonblickligen och ofelbart uti
den djupaste nöd.
Det var under samverkan af alla nu anförda
förhållanden, som Englands och Frankrikes arbetare
och derefter andra länders, i den mån de gripas af
den nya tidens ström, förvandlas till ett proletariat.
Innebörden af detta ord fattas ej allestädes lika.
Å socialistiskt håll användes uttrycket proletär
liktydigt med egendomslös, och som flertalet
kroppsarbetare sakna egendom, äfven liktydigt med arbetare.
Engels definierar proletär helt enkelt med working man,
arbetare. Detta är fullkomligt vilseledande.
Flertalet af embetsmän, af hvilka många sitta med höga
inkomster, skulle då äfven vara proletärer! Saknaden
af jord och kapital är ej nog att göra någon till
proletär; dertill fordras först och främst, att
inkomsten är så låg, att den med nöd förslår att
uppehålla sin man, m. a. o. att han är försänkt i
fattigdom. Men icke heller detta är tillräckligt; fattigdomen
kan vara ett öfvergångsskede uti en menniskas lif,
hvarur hon kan arbeta sig upp, eller en verkan af
tillfälligheter, för hvilka ingen och intet rår. Men
sådan är ej proletärens fattigdom. Den är
permanent och hopplös, följer honom från vaggan till
grafven; och vidare, proletariatet är en massföreteelse,
förorsakad mera af samhällets ekonomiska och sociala
organisation än af individens förhållande. Att denna
massa vaknat till medvetande härom, är icke, såsom
L. v. Stein menar, nödvändigt; snarare kan man säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
