Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»mervärdet», såsom Marx och andre före honom
betecknat saken, eller »die Rente», som
Rodbertus-Jagetzow nämde den, eller »arbetets tribut», såsom de
franske socialisterna plägade mera allmänt uttrycka sig.
Det är det faktum, att af produktionens frukter en
del går till ägarne af den natur och de
arbetsinstrument, med hvars tillhjelp de förra vunnits. Natur
och kapital äro döda ting, som intet gifva af sig
sjelfva; först när arbetet tager fatt på dem, alstras
deraf värdeföremål och förmögenhet. Nu gifver
äganderätten innehafvarne af de förra makten att tillegna
sig en del utaf de senare. Storleken af denna andel
är enligt K. Marx lika med skilnaden mellan
afkastningen brutto samt det till existensminimum nedsatta
underhållet för de arbetare, som dels direkt
medverkat vid produktionen, dels indirekt bidragit dertill
genom de materialier och annat, som förbrukats.
Denna fördelningens mekanism förhåller
kroppsarbetarne, såsom socialisterna säga, den större delen af
deras arbetes afkastning och är i deras ögon en
orättfärdighet. Egendomens rättsinstitut, som ligger
till grund för denna fördelning, blir således ytterst
orsaken till de sociala missförhållandena. För att
afhjelpa de senare måste det förra bort.
Detta är i korta drag den moderna socialismens
inre genesis. Dess yttre historia förbigå vi här,
såsom varande för flertalet läsare bekant. Nog må
vara att erinra om, att socialismen både som teori
och folkrörelse på 1820-talet uppstod i Frankrike,
men efter 1848 lemnade detta land för att i Belgien
och Tyskland fatta fäste. Sist nämda land är nu
dess hufvudqvarter, från hvilket den gått ut öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
