Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ty denna uppfattning är, uti den allmänhet som den
framställts, grundfalsk.
Noga besedt, inskränker sig den högre
vetenskapligheten hos författarne efter 1848 dertill, att desse i
allmänhet grundligare än sina föregångare känna det
ekonomiska lifvet, samt att de förfara försigtigare än
de. De hafva mera lagt sig vinn om negativ
kritik än positiva förslag. Erfarenheterna från 1848,
då först Louis Blanc och sedan Proudhon totalt
förliste med sina reformförslag, verkade afkylande.
Den s. k. vetenskapliga socialismen är derför
öfvervägande negativ. Men socialdemokratien må huru
mycket som helst förklara för Herr Eugen Richter
och alle andre, som fordra ett positivt förslag till
den nya samfundsordningen, att det är obskurantism
att begära slikt, då blott utvecklingen kan visa, huru
denna ordning bör vara; det är dock just detta, som
den vetenskapliga socialismen skulle gifva. Icke kan
den i evighet stanna vid att blott uppvisa, att ett
socialt ondt existerar, och huru det uppkommit.
Hvad man af den fordrar är, att den, sedan detta
är konstateradt, skall angifva medlen att afhjelpa
det onda och göra det så, att icke derigenom ett
ännu större ondt uppstår. Socialismen som
samhällsreform är ett problem, hvars lösning socialismen
som vetenskap är oss skyldig. Försöken till
lösning af detta problem blifva för den skull med rätta
proberstenen på dess halt som vetenskap. Men mätta
med den måttstocken, blifva K. Marx och hans
anhängare ej mer vetenskaplige än flertalet af sina
föregångare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
