- Project Runeberg -  Stånd och Klasser /
107

(1892) [MARC] [MARC] Author: Pontus Fahlbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom politiska strider, som det franska proletariatet
befriat sig från de bojor, som industrialismen pålagt
detsamma. Ändock funnos i Frankrike rika
förutsättningar för en yrkesföreningsrörelse lik den
engelska. De från medeltiden härstammande
gesällföreningarna fortlefde ännu, när den nya tiden inbryter.
Trots lagen af 1791, hvars bestämmelser sedan
upptogos af Code civil och der qvarstodo till 1884,
förekomma rester af le compagnonnage ännu in uti andra
kejsardömet, då arbetarnes sammanslutning började
af regeringen tolereras; men lagstiftningens principiella
motstånd mot all arbetare-association hade brutit
deras lifskraft samt hindrat idéens utbredning och
anpassning till de nya förhållandena. Dertill hade
de franske arbetarne genom minnena från den stora
revolutionen fått mera smak för politiska och
gatustrider som medel att vinna sina syften än för en
långsamt verkande organisationsrörelse, hvars enda
kampmedel är strejken eller hotelsen om strejk.

Det franska industriproletariatets frigörelse
försiggår i Paris och några andra stora städer samt knyter
sig till åren 1830 och närmast följande år, 1848 och
1870. Vid alla dessa tillfällen föregås arbetarnes
kamp för en bättre ställning af bourgeoisiens strid
mot monarkien. De uppbådas af bourgeoisien för den
politiska revolutionen, men en gång satta i rörelse
stanna de ej vid de politiska reformerna, som intet
eller föga komma dem till godo, utan fordra
ekonomiska och sociala. Medverkande krafter voro härvid
1830 och ännu mer 1848 utom republikanska jemväl
socialistiska tendenser, 1870 kommunalt-demokratiska.
Vid alla tillfällena dränkes rörelsen i blod, med den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:24:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/standklass/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free