Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkan att de socialistiska idéerna för tillfället nästan
alldeles utrotas, men arbetareklassens ställning genom
arbetsgifvarnes eftergifter samt statens lagstiftning
derefter betydligt förbättras.
1830 och följande år var det hungern vida mer
än den politiska revolutionen eller socialistiska
tendenser, som satte Paris och Lyons arbetare i rörelse.
Den vulgära kommunism, som uppstått efter
utgifvandet 1828 af historien om Babeufs
sammansvärjning, den s. k. Babouvismen, blandade sig väl uti
rörelsen, men kan ej sägas leda densamma. Dess
karakter angifves tydligast af de deviser, som lästes
å de kämpandes fanor, i Paris: »du pain ou la mort»,
i Lyon: »vivre en travaillant ou mourir en combattant».
Den ändade med de blodiga striderna 1831 och 1834.
1848 var de socialistiska idéernas jubelår i
Frankrike. Alla de frön till socialistisk propaganda, som
utsätts af St.-Simonismen och Fouriers skola men
ännu mer af Babouvismen, och som öfverlefvat
proletariatets nederlag i början på 1830-talet, sköto nu
upp och bildade under Louis Blanc’s och Proudhons
ledning en mäktig folkopinion. Besjälad af den och
de förslag till arbetareståndets fullständiga
emancipation, som Louis Blanc förordade i form utaf af staten
upprättade arbetarebolag, Proudhon genom
gratiskredit, bemäktigar sig Paris arbetarebefolkning för ett
ögonblick staden och regeringen. Dess och dess
ledares förhoppningar att kunna införa en ny politisk
och social ordning nedslås emellertid de blodiga
junidagarna samma år. Det var bourgeoisien, men ännu
mer Frankrikes bondestånd, som krossade arbetarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
