Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rika länderna mer än fördubblas, uti de fattiga
mångdubblas för att allmän välmåga må kunna inträda.
Detta är den sorgliga men sanna verklighet, med
hvilken vi hafva att räkna beträffande den sociala
frågans lösning. Den borde ensam för sig vara i
stånd att stäcka flygten på alla vidt sväfvande
omstörtningsplaner.
De nu berörda påståendena äro otvifvelaktigt de
svagaste punkterna uti socialismens ekonomiska vyer.
Öfriga läror af ekonomisk halt, såsom beträffande
den nuvarande utvecklingens tendenser att utrota
mellanklasserna m. m., teorien om kroppsarbetet som
allt värdes källa samt mycket annat erbjuda
äfvenledes ett tacksamt fält för kritiken. Särskildt kan
om den Marx’ska värdeläran, hvarpå hela den
»vetenskapliga» socialismen är fotad, anmärkas, att af den
finnes snart ej längre sten på sten. Den teori, som
sökte den värdebildande kraften utanför den
behöfvande menniskan, uti arbetet, som skapar de ting
som erhålla värde, är öfvergifven. Beträffande öfriga
ekonomiska läror, som socialismen uppställt, gäller
åter, att de mestadels äro en blandning af sant
och falskt. Jag går dem emellertid här förbi, så
mycket mer som de fleste, som skrifvit om
socialismen, förnämligast sysselsatt sig med dem. I dess
ställe må vi vända oss till den sociala delen af
socialdemokratiens lärobyggnad för att något
skärskåda den främsta punkten deri och i sjelfva verket
uti allt hvad socialism heter — jemlikhetssträfvandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
