Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jemlikheten är, har jag redan sagt,
socialismens a och o, den medelpunkt, från hvilken alla
öfriga socialistiska idéer utgå, och till hvilken de
kunna återföras. Denna tanke är emellertid icke
fostrad inom socialismen; den lefde och var verksam,
långt innan den moderna socialismen fans till, liksom
den ock äger en vida större utbredning än den.
Jemlikhetssträfvandet är sedan århundraden tillbaka
det starkaste sociala pathos, som beherskar
menniskorna. Socialismen endast tillegnar sig och gör
sig till förespråkare för detta sträfvande hos den
lägsta bland klasserna, kroppsarbetarne, och i följd
deraf på områden, hvarest detsamma hittills blott
delvis eller alls intet varit verksamt, det sociala och
det ekonomiska.
Den kraft, hvaraf utvecklingen betjenade sig för
att nedbryta ståndsväsendet och i dess ställe sätta
klasserna, var i främsta rummet individernas
jemlikhetssträfvande. När de förhållanden inträdt, hvarom
ofvan talats (sid. 24 ff.), då ståndsorganisationen vardt
utvecklingen för trång, och en motsägelse mellan
skyldigheter och rättigheter för de privilegierade
stånden uppstår, försvinner hos de nedanför stående
vördnaden för de förra; kritiken intager dess plats
och vid sidan om den dess tvillingsbroder i detta
fall, jemlikhetstanken. Frukten, som denna tanke
verkande hos det tredje ståndet bragte till
mognad, var ståndsväsendets fall samt
proklamerandet af allas likhet inför lagen. Den borgerliga
likheten är den rättsgrund, på hvilken klass-samhället
hvilar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
