Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om de olyckliga händelser, hvilka jag fruktar,
verkligen till slut skulle inträffa; om araberna från
norr skulle intaga Bahr-el-Ghazâl, skola vi icke
hafva någon annan utväg än att draga oss tillbaka
åt södern. Måtte undsättning omsider anlända från
Khartum!»
Fåfänga förhoppningar! Ingen undsättning skulle
mera komma från norden. Hvarken Mechra eller
Lado skulle mera få se ångfartygen från Khartum.
Vägen till norden var oåterkalleligen stängd.
Ställningen i Sudan var vida allvarsammare än doktor
Junker på sin aflägsna station i Niam-niam-länderna
kunde förmoda.
I Kordofan och Bahr-el-Ghazâl reste sig
arab- och negerstammar fortfarande och förenade sig
med de upproriska. Sennar och El-Obeid hotades.
De egyptiska trupperna i Dar Fur, hvilka
kommenderades af Slatin bey, liksom äfven de
trupper, som anfördes af Lupton och Emin, voro absolut
afskurna från det öfriga Sudan. Mâhdin, hvars
anseende och djerfhet voro i ständigt stigande,
förfogade öfver en armé af mer än hundratusen man.
Regeringens trupper hade redan lidit blodiga
nederlag och voro gripna af skräck. Allvarsamma
tecken till uppror visade sig i deras led.
Generalguvernören öfver Sudan, Abd-el-Kader pascha, var på
väg att öfvermannas. Numera begärde han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
