Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. I. Berättelsen om det egyptiska Sudans eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befinner sig på den civiliserade verldens mest framskjutna
post, vid sjelfva porten till detta hemlighetsfulla Afrika,
som ännu i sitt sköte döljer så många hemligheter.»
Då Mehemed Ali år 1838 reste i Sudan, var
Khartum endast en simpel fiskarby, men den berömde
vicekonungen, som genast insåg vigten af dess
geografiska läge, beslöt att derstädes anlägga en stad,
bestämd att blifva hufvudstad i den nya
eqvatorialprovins, som han tänkte eröfra.
Hvar och en af Mehemed Alis efterträdare lade
sin sten till byggnaden och förstorade rundt omkring
och inåt landet kring den nya staden det område,
som köpmän från Egypten och till och med från
Europa genast började tillgodogöra sig.
Om Khartum med hänsyn till sin befolkning
tillväxte ganska hastigt, utvecklade staden sig likväl
med hänsyn till sina byggnader endast långsamt. Sir
Samuel Baker, som kom dit för första gången i juni
1862, förklarade vid denna tid, att man icke kunde
föreställa sig ett eländigare, smutsigare och
ohelsosammare tillhåll. Staden var uppförd af soltorkadt
tegel på en lågland slät mark, som stundom helt och
hållet öfversvämmades af Nilen, då denna steg. Fastän
en befolkning af 30,000 menniskor var hopträngd på
ett litet utrymme, funnos inga afloppstrummor eller
andra renlighets- och sundhetsanstalter. Gatorna voro
öfverfylda af orenlighet af alla slag, lik af djur, som
lemnats, der de stupat, bildade allestädes pest- och
förruttnelsehärdar. Hela anblicken vittnade om uselhet.
I administrativt hänseende var det ännu sämre
bestäldt. Sudan hade till generalguvernör Musa pascha,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
