Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. XIX. De femtonhundrades återtåg. Månbergen och Nilens källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom de grekiska geograferna meddelat, har Nilen
sålunda sina källor i två innanhaf. Muta-Nzige är
Palus occidentalis, Victoria-Nyanza Palus orientalis. De
båda öfre grenarne, som flyta från dessa sjöar, Semliki
och Somerset-Nilen, blanda sina vatten i en tredje
behållare, Albertsjön, och lemna slutligen tillsammans
denna under namn först af Bahr-el-Djebel och derpå
under namn af Bahr-el-Abiad eller Hvita Nilen.
Speke lemnade först 1859 och derefter 1861
den vigtigaste delen till lösningen af problemet genom
sin upptäckt af Victoriasjön; Baker kompletterade
den genom upptäckten af Albertsjön 1863; Stanley
slutligen fulländade den genom att visa Muta-Nziges
förbindelse med Albertsjön genom Semliki.
Expeditionen kringgick Muta-Nzige i norr och
tågade genom Usongora, Toro, Ukaiyama, Unyampaka,
som Stanley redan 1876 besökte och hvars höfding
Rimzi, en fiende till Unyoro, mottog honom med
glädje och välsignade honom derför att han befriat
landet från Kabregas härjande hand. Ända från
uppbrottet från Kavalli var detta det första vänliga
mottagandet.
Den berömde forskaren berömmer skönheten hos
de olika folkstammar han besökt i detta bergland.
Han beskrifver usongorafolket såsom tillhörande en
race, som icke märkbart skiljer sig från de vackraste
menniskotyper, hvilka han sett i Uganda.
Infödingarne i Toro tyckas likaledes vara en etnisk blandning
af negrernas högsta typer.
Några dagar derefter lemnade karavanen sjöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
