Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §1. Källorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utländska
källor.
2 Fran äldsta tider till midten af 1200-talet.
hundradenas svenska författare eller annaler ha mycket
litet att meddela om tiden före 1250.
Utländska källor äro ej heller synnerligt gifvande.
Rikast på upplysningar för den äldsta tiden äro Snorre
Sturlasons (tf 1241) konungasagor, ! i främsta rummet Yng¬
lingasagan och Olof d. heliges saga, men de äro redigerade
i förra hälften af 1200-talet, århundraden efter de händelser
de skildra. Den öfriga isländska litteraturen meddelar
endast enstaka uppgifter. Den danske historieskrifvaren
Saxo (+ i början af 1200-talet) stod delvis närmare de till¬
dragelser han omtalar; ur hans verk? äro likaledes ett och
annat att hämta (i synnerhet för de inre striderna på 1100¬
talet), men det var ej hans uppgift att redogöra för stats¬
skicket, allra minst i ett främmande land. Ännu närmare
händelserna stod mäster Adam af Bremen (1070-talet), som
bl. a. meddelar en skildring af Sveriges natur, invånare
och religion men äfven, om än i förbigående, några värde¬
fulla notiser om regeringssättet 3. Ur Rimberts lefnads¬
beskrifning öfver Ansgar? (slutet af 800-talet) är slutligen
något men icke mycket att hämta till belysning af själfva
statsskicket: några konunganamn, några historiska data,
en och annan strödd uppgift, ur hvilka endast osäkra slut¬
satser kunna dragas.
Från ännu äldre tider, alltifrån Pyteas (4 årh. f. Kr.)
ned till folkvandringens och karolingernas dagar, är det
egentligen blott namn på folkslag eller stammar, etno¬
grafiska upplysningar eller sägner om utvandringar från
eller invandringar till norden jämte ett och annat historiskt
faktum, som möta forskaren.”
Den kännedom man ur dessa källor kan inhämta om
själfva statsskicket är sålunda icke synnerligt rik och
’ Det norske oldskriftselskabs samlinger IV (textupplaga). Svensk
öfversättning af H. Hildebrand, 2 uppl. 1889.
? Utdrag i SRS. III, 2. Nyaste textupplaga af Holder (1886).
3 Utdrag i SRS. III, 2. Textupplaga bl. »Scriptores rerum ger¬
manicarum in usum scholarum>.
* SRS. IJ. Textupplaga bl. »Scriptores rerum germanicarum
in usum scholarum» (ed. Waitz).
5 På Taciti uppgifter om svionernas samhällsskick lärer man
svårligen kunna bygga några statsrättsliga slutsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
