Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §1. Källorna - §2. Den germaniska bosättningen. Det svenska statsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 2. Den germaniska bosättningen. 3
måste fullständigas på annan väg. Man har på goda
grunder ansett, att äfven ur de senare upptecknade lagarna
slutsatser kunna dragas i fråga om samhällsförhållandena
före deras tid; man kan i dem ofta urskilja det gamla,
försvinnande, från det nya, inträdande. Man har vidare
sökt analogier hos öfriga germaniska folk och med dem
sammanställt våra egna fragmentariska uppgifter. Om
Norges och Danmarks samhällsskick äger man på vissa
punkter åtminstone rikare upplysningar från en äldre tid,
och slutligen har man gått till de i egentlig mening ger¬
maniska folken, till skildringen af deras samfundsförhållan¬
den, sådana man känner dem från romerska författare (i
synnerhet Cesar och Tacitus), ur lagar, urkunder och
krönikor från folkvandringstiden och följande århundraden,
samt till den rika litteratur, som i våra dagar häraf
sökt sammanställa ett systematiskt helt. Men det säger
sig själft, att sådana analogislut endast med försiktighet
kunna göras, och om de äldsta svenska författningsinstituten,
deras ursprung och karakter, råder därför ock i de viktigaste
punkter stor osäkerhet. Mycket olika åsikter ha kunnat
framställas, stödjande sig på afvikande tolkningar af en och
samma dunkla text, och sinnrika, men mer och mindre
vågade, mer och mindre tillförlitliga teckningar af hela
samhällsbyggnaden ha uppgjorts med utgångspunkt i de
enstaka säkra fakta, som tillfälligtvis bevarats och mellan
hvilka fantasien haft att slå en bräcklig brygga. Detta
gäller sålunda redan den första bosättningen, lagmansäm¬
betets uppkomst, landskapens förening till ett rike, det
äldsta kungadömet och dess organ, olikheterna i fråga om
rättskipningen i svea- och götalandskapen o. s. v., med ett
ord just själfva hufvudfrågorna.
§ 2. Den germaniska bosättningen. Det svenska
statsomradet.
Litteratur: H. Hildebrand, Svenska folket under hednatiden
(2 uppl. 1872). O. Montelius, Om våra förfäders invandring till
norden (Nord. Tidskrift 1884). O. Montelius, Om tidsbestämning
under bronsåldern (Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. XXX, 1885).
O. Montelius, Ofversikt öfver den nordiska forntidens perioder in¬
till kristendomens införande (1892, Sv. Fornminnesföreningens Tid¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
