Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 3. Land, lagsagor och deras underafdelningar. 11
Landen bildade enheter i rättsligt och administrativt,
ofta om ej alltid i religiöst hänseende. Flera utaf dem
gjorde det äfven en gång, såsom man har anledning att
amtaga och medeltidens författare uppgifva, i politiskt hän¬
seende, bildade verkliga nationella enheter. De större landen
framträda ock vid den historiska tidens början med sina
egna lagar och den äldsta af dessa, västgötarnes, skilde i
fråga om rättigheter mellan »inländska» eller »härländska»>
och »utländska», utom deras land boende män.!
De större och tidigast bebyggda af dessa land förete
en indelning i mindre områden, smärre rättsliga och ad¬
ministrativa enheter. De förekomma under olika benäm¬
ningar: hundare i vissa delar af Svealand, härad i Göta¬
land (båda på latin provincia).
Hundare? betecknade ursprungligen hos germanerna
en rent personlig indelning af folket för krigstjänst och
rattskipning. Till ordalydelsen svarar det visserligen mot
100 eller 120 (storhundra), men talbegreppet torde ej länge
kunnat strängt fasthållas, då ätterna, som kämpade hvar
för sig och sannolikt motsvarat de äldsta hundarena, seder¬
mera kunde undergå förändringar i olika riktningar, ökas
eller minskas. »Centenarius», »hundareshöfding», »hunno»
är en hos de flesta germaniska folk mötande titel. Härad
åter torde närmast motsvaras af betydelsen bygd.3 Såsom
geografisk indelning kan emellertid hundare eller härad ej
påvisas hos alla germaniska folk och torde, där de före¬
komma, vara af olika hög ålder. Med säkerhet har hundare
kunnat påvisas hos franker, allemanner, anglosachser och
svearne uti Sverige (äfvensom på Gotland). Härad såsom
! Jfr äfven uttrycken VGL. I, PB. 12: »Dylik lag och rätt, som
utländska män göra oss, dylik vilja vi dem göra.»
> | afseende på hundarets betydelse och de olika uppfattningarna
däraf se Brunner, Deutsche Rechtsgeschichte I, s. 114. Sjalf fram¬
ställer han en från den förut härskande meningen afvikande åsikt.
> Man har härledt härad af isl. herr, här. En annan härledning
föreslås af E. Brate (Arkiv för nord. filol. N. F. V, s. 130), enligt
hvilken ordet skulle ursprungligen betyda hem, familj, hvarur bety¬
delsen bo, bygd sedermera utvecklat sig.
Landen.
Hundare och
härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
