Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 3. Land, lagsagor och deras underafdelningar. 17
men huru och at hvilka känner man icke. Af senare upp¬
lysningar att döma öfvergick äfven denna syssla stundom
från far till son, ehuru den naturligtvis icke var ärftlig.
Häradshöfdingen var ledaren af häradstinget och hade ur¬
sprungligen där att tillkännagifva menighetens dom. Han
hade vidare att bevaka häradets intressen och dessutom
åtskilliga administrativa åligganden. »Hiradsmannamal»
kallades i VGL. hans ämbete. !
Helt annorlunda te sig förhållandena inom svealagarnas
område. Vi känna dem dock först sedan slutet af 1200¬
talet. För svealagarna var häradshöfdingen eller, såsom
han här borde hetat, hundareshöfdingen, okänd. Dennes
funktioner voro delade mellan konungens länsman, hvilken
ägde att sammankalla ting och utöfvade åtskilliga upp¬
gifter, som i Götaland tillkommo häradshöfdingen, och
domarne; sådana funnos det två i hvarje hundare, af hvilka
en måste vara närvarande, när ting hölls. Domaren valdes
af en tolfmannanämnd, som länsmannen utsåg, och konun¬
gen »satte honom dom i händer». Hans uppgift var att
»skilja bönderna lag». > Huru långt tillbaka i tiden denna
åtskillnad går mellan Svea- och Götaland, därom saknas
underrättelser. Den är emellertid af betydelse och talar i
sin mån mot identiteten af svear och götar.
Landet bebyggdes både i byalag och enskilda gårdar.
Så långt tillbaka vår historia kan följas, var åkerjorden
skiftad efter tomterna i byn (»solskiftad») enligt grund¬
satsen »tomt är tegs moder»; betesmark och skog brukades
gemensamt. Liksom byn hade sin oskiftade allmänning,
så hade äfven de större omrädena, hundare eller härad
och land, sina, hvilka ursprungligen tillhörde folket, »alle
män». Våra äldsta urkunder visa emellertid, att konungar¬
ne redan under tolfte eller trettonde århundradet gjorde
anspråk på en tredjedel af allmänningsskogarna i Göta¬
! En »fiarbungshöfpingi> omtalas i ÖGL.
> Jfr härom Bergfalks rec. af Nordströms Bidr. till den sv.
samhällsförfattningens historia i Frey 1841 s. 162.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 2
Domare och
länsman.
Byar och
gårdar.
Allmänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
