Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar - §4. Ätten och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Städer.
18 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
land 1 (Östergötland, Småland, sannolikt äfven Västergöt¬
land). Om uppkomsten af denna konungens rätt känner
man ingenting; för svealagarna synes densamma vara
okänd. Man har däri velat se ett bland resultaten af göta¬
landskapens underkufvande genom sveakonungen.?
Städer omtalas redan i några af de äldsta källorna
till Sveriges historia (Rimbert, Adam af Bremen), så t. ex.
Birka och Skara (civitas magna gothorum»). Sadana sam¬
hällen uppkommo på naturlig väg på orter, där af en
eller annan anledning en större mängd människor för
längre eller kortare tid samlade sig. Så skedde vid offer¬
ställen (t. ex. Uppsala, Sigtuna), vid tingsplatser (såsom
Linköping vid Ljongating), vid marknads- eller handels¬
platser (såsom Birka, Kalmar, Lödöse, Visby). De voro
sålunda i allmänhet köpingar. Uti rättsligt hänseende ha
de tydligen under denna period icke hunnit skilja sig från
landsbygden. De lydde ännu under landsrätt.
& 4. Ätten och familjen.
Litteratur: C. J. Schlyter, Stycken hörande till läran om
äktenskapet enl. Sveriges äldre och nyare lagar (Jurid. afh. I, 1836).
Schlyter, Om den s. k. Värends härads arfsrätt (Jur. afhandl. II, s. 173).
Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings föreläsningar öfver ärfda¬
balken (1872, behandl. arfs- och testamentsrätt samt förmynderskap
efter de gamla lagarna). H. Hildebrand, Sveriges medeltid I, kap.
3 (1879). R. Kjellén, Om eriksgatan, Bih. I (1889).
Land och härad eller hundare beredde sina invånare
frid och rättsskydd, voro rätts- och fridssamfund, men indi¬
videns rättsliga ställning berodde i forna tider på att till¬
höra ej blott ett sådant samhälle utan äfven en ätt, att
vara »ättad> Ätten bildade ett rent personligt samhälle,
’ Af lagarna innehåller endast ÖGL., ES. 1: 2 en antydan härpå:
»Nu vill kununger almänning sälia> o. s. v. Jfr för öfr. Styffe, Fram¬
ställning af de s. k. grundregalernas uppkomst och tillämpn. i Sverige
(Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. XXIV).
2H. Hildebrand. Sv. folket under hednatiden, s. 128. Fahl¬
beck (anf. upps. i Hist. Tidskr. 1884) bestrider detta afgjordt men
har själf ingen förklaring att gifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
