Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §5. Samhällsklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 5. Samhällsklasserna. 27
vikingatågen torde många sådana ha hemförts. En annan
orsak till träldom kunde vara en tryckande skuldbörda,
fattigdom eller brott; man gaf sig själf till träl (gäf
träl)! eller dömdes till träl;? man kunde till och med
sälja sina barn till trälar.
Trälen i strängaste mening saknade manhelgd. Han
hörde ursprungligen till bondens lösören, var en värdesak
liksom andra sådana och kunde liksom dylika säljas.?
Han kunde ej vittna och lika litet läggas fredlös (biltog),
»eljest bröte han gärna edsöre för att blifva fredlös» (OGL.).
För hans gärningar svarade husbonden? och mottog ersätt
ning för den skada, som tillfogades honom.
Det fanns dock i Sverige olika grader i ofriheten.
Fostren® kunde sålunda, enligt OGL., vittna; han hade
egendom, som kunde skiftas, i händelse han dräpte någon;
full äganderätt hade han dock icke, i ty att husbonden
hade visst anspråk (>vån») på hans kvarlåtenskap.”
Träldomen upphörde genom frigifning eller friköpning,
men endast den »folkfrie» kunde lösa ur träldom, och
man kunde med vissa förbehåll äfven friköpa annans träl?
Den frigifne (frälsgivi, VGL.; löster, ÖGL.) inträdde dock
ej genast i den fullfries rättigheter; han tillhörde ännu
ingen ätt, och ättledning, verkställd på landstinget med
laga former, var därför nödvändig, för att han skulle
komma i åtnjutande af desamma.?
Kyrkan verkade för förbättring af de ofrias ställning,
för trälarnes frigifvande, liksom för själfva träldomens af
! Gäfträl kallades särskildt den, som af sjukdom eller annan
orsak öfverlämnade sig åt annan person till försörjning.
? >Nu stial löska kona ... eer per hvarte til, pa haveer hon firistulit
frelsi sinu», OGL. Vap. 37.
3 »Nu vill bonde träl sin sälja; honom skall [man] med vin
och vittne köpa, liksom en häst>, heter det i ÖGL.
+ »prel draper man ettepen. Han ma eigh heta pes bani.
Bonde skal böta arve bot ok ettar bot», VGL. I, Af mandr. 4.
5 Namnet ‘fostre och fostra) möter nästan endast i götalagarna.
6 OGL, GB. 29; denna ratt kunde säljas, ibid. ES., 23.
7? Bestämmelserna härom innehållas i götalagarna.
8 Jfr VGL. I, RB. 3; ÖGL. ÄB. 17. Härigenom lades >manhelgd>
å honom. Frälsgivi var enligt VGL. ett okvädinsord, liksom fostre
enl. ÖGL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
