- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
28

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §5. Samhällsklasserna - §6. Konungadömet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det germani¬
ska konunga¬
dömet.
28 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
skaffande. Det blef under 1200-talet ganska vanligt att
på dödsbädden genom testamente frigifva sina trälar.
Birger jarl uppgifves, måhända i första hand för Östergöt¬
land, ha förbjudit gäfträldom. Åtminstone från senare
hälften af 1200-talet hette det vidare i lagarna »gånge
alltid barn å bättre halfva», d. v. s. om en af föräldrarne
var fri, blef barnet fritt. Upplandslagen förbjöd att sälja
kristen man,! äfven om han vore träl — såldes han, blef
han i och därmed fri — och upphäfde till och med under
vissa förutsättningar träldomens ärftlighet (UL. ÄB, 19).
Trälens ställning i det hela var för öfrigt i svealagarna
väsentligen förbättrad.? Fullständigt försvann dock ej
träldomen förrän under förra hälften af 1300-talet.
$ 6. Konungadömet.
Litteratur: C. J. Schlyter, Om konungaval, eriksgata, kröning
och kungliga rättigheter enligt Sveriges gamla lagar (1836, Juridiska
afhandlingar I). C. J. Schlyter, Om det i Smålandslagens kristnu¬
balk fl. I införda till en förlorad konungabalk hörande stadgande,
som angår eriksgatan (Jurid. Afh. II, 1879, jfr Kjellén, Om eriks¬
gatan s. 72). R. Tengberg, anf. arb. kap. III (1875). H. Hildebrand,
Sveriges Medeltid II, kap. 1 (1884). P. Fahlbeck, Den s. k. striden
mellan svear och götar (Hist. Tidskrift 1884). Key-Åberg, Om
konunga- och tronföljareval (Ak. afh. 1888). K. Lehmann. Abhand¬
lungen zur german. insbesondere nordischen Rechtsgeschichte. I. Die
Gastung (1888; jfr rec. af Amira i Gétt. gel. Anz. 1889). R. Kjellén,
Om eriksgatan (1889; jfr rec. i Hist. Tidskr. 1890). Key-Aberg,
Ytterligare några ord om eriksgatan (Hist. Tidskr. 1890).
Konungadömet är urgammalt hos germanerna, ehuru
det icke hos alla är af lika hög ålder. Det är äldre hos
de östgermaniska än de västgermaniska folken. När det
hos de förra har uppkommit, undandrager sig vår kun¬
skap. Själfva ordet konung är samgermaniskt och be¬
sliktadt med chunni, kyn, släkt eller ätt; det betecknar
’ »Havi engin kristin vald kristnen at selise, py at Krister var
selder ok pa lésti Krister alle kristne», UL, KpB., 3.
> »Hvad ofralst folk gér eller ljuter, vare gildt i böter som alla
frälse>» (undantag för husbondefolket), UL, Manh. 6: 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free