Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86." Konungadömet. ; 35
länd, som deras lag stadgar. Sedan skall alla gotars ting
stämmas mot konungen och han »skall svärja sig alla götar
trogen, att han ej skall bryta rätt lag i vårt land. Sedan
skall lagmannen först döma honom till konungsdöme och
därpå andra,som han (sannolikt konungen)därom beder.» Han
skulle sedan gifva tre män frid, dem som ej gjort nidings¬
verk. Man har i dessa bestämmelser sålunda ett erkännande
at svearnas gamla valrätt, på samma gång som en garanti
för landskapens rättigheter: konungen skulle svärja att
upprätthålla deras lag.! Anmärkningsvärdt är, att lag¬
budet ej känner andra af Sveriges invånare än dem, som
bodde i »öfre landet», samt öst- och västgötar — småländin¬
garne äro alldeles icke med -— hvarjämte förutsättes, att
östgötarne i sin lag haft motsvarande stadgar om konungs
tagande. Några sådana förekomma emellertid ej i den nu
bevarade redaktionen af OGL. Där heter det endast i för¬
bigående (DrB. 5: 1) att konungen, då han red sin eriks¬
gata, ägde att af hvarje härad få en »>»inländing», en
skatt uppgående till 40 mark, samt att gifva tre dråpare nåd.
I senare delen af västgötalagens utsago har man med
skäl sett det första stadgandet om den ryktbara eriksgatan.
Säkerligen var det en gammal sed att genom kringfärd
taga sitt rike i besittning, som på detta sätt erhöll lagens
sanktion.? Själfva namnet, som först möter i den från
’Fahlbeck har i ofta anf. arb. påpekat olikheten i stridens
karakter före och efter Karl Sverkerssons tid och utvecklat, i an¬
slutning till kortfattade antydningar hos äldre författare, teorien
om den på 1100-talet träffade kompromissen, af hvilken den äldre
västgötalagens Retl. B. 1 kap. skulle vara en, om än fragmentarisk,
skriftlig uppteckning. Det senare kan ju vara möjligt; nödvändigt
torde - ej antagandet vara. Det kan också blott vara en formulering
af äldre rätt.
? Enligt Fahlbeck tillkom eriksgatan först genom den af honom
antagna kompromissen, och han förnekar, att det var på en sådan
färd, som Ragvald Knaphöfde blef ihjälslagen af västgötarne. Jag
kan ej ansluta mig till denna mening. Antingen kom Ragvald till
Västergötland som fiende, då det ju hade varit nonsens att ifråga¬
sätta gisslan, eller kom han som erkänd konung, då gisslan var öfver¬
flödig, eller kom han för att taga sitt rike i besittning och blifva
hyllad. Mig synes den tredje af dessa möjligheter ha största sanno¬
likheten för sig. Däremot ha måhända de lagbestämda formerna för:
Eriksgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
