Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet
- §6. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 6. Konungadömet. 37
började man tillgripa utvägen att redan under faderns lifstid
låta hylla till efterträdare sonen, hvilken då med detsamma
torde fått antaga konunganamn. Det uppgifves ha skett
under Knut Erikssons regering med hans son Erik (SD. I,
n. 825), under Sverker Karlssons regering med dennes son
Johan (enl. k. Sverres saga), hvilket likväl icke hindrade,
att i hvartdera fallet en annan konung följde än den i barn¬
domen utkorade.!
* *
*
Fran midten aft 1100-talet började den kristna kyrkan
inverka på kungadömets utveckling och gifva detsamma
sitt stöd, liksom konungarne å sin sida gynnade priister¬
skapet. Genom dess medverkan och närmast till kyrkans
gagn började de kungliga besluten att skriftligen affattas
och till kanslispråk gjordes att börja med latinet.? Karl
Sverkersson är den förste konung i Sverige, som veterligen
användt sigill; konungarne afbildades på dem med krona,
spira, äpple o. s. v. Hans efterträdare Knut Eriksson
hade egen kansler; han är ock den förste svenske konung,
som i sin titel använder »dei gracia»,? och år 1210, i fråga
om Erik Knutsson, omtalas den första kröningen; sådana
kunna dock ha förekommit förut. Väl förblefvo de latinska
! Det märkliga tronskiftet mellan Sverkers- och Eriksättlingar
har sedan gammalt väckt uppmärksamhet och framkallat bl. a. den
hypotesen, att en öfverenskommelse därom träffats vid samma tid
som den ofvan berörda kompromissen ingicks (Kjellén, anf. arb.
s. 6, 7). Händelserna strida emellertid allt för mycket mot ett dylikt
antagande. Hvarför skulle då både Knut Eriksson och Erik Knut¬
son behöft med våld bemäktiga sig kronan? Key-Åberg antager,
att Sverkerska huset varit det legitima och erkänts som sådant på
1160-talet, det Erikska varit »en eröfrardynasti> (>Ytterligare några
ord om eriksgatan», Hist. Tidskr. 1890, s. 366). Någon legitimitet
annan än bördsrättens traditionella kan man efter mitt förmenande
ej tala om. Sverker Karlssons både upphöjelse och afsättning berodde
tvifvelsutan på hans förhållande till Folkungarne, och Erik Knutssons
son var ännu ej född, när fadern dog. |
* De äldsta bevarade kungabrefven äro från Knut Erikssons tid.
> Vanligen kallar sig konungen denna tiden rex Sveorum. Karl
Sverkersson och Johan Sverkersson kallas äfven »götarnes konung>,
möjligen icke utan afsikt. Om konungatiteln jfr Fahlbeck, anf.
upps. i Hist. Tidskr. Jag är dock ej öfvertygad af hans resonemang.
Tronföljar¬
val.
Kyrkans in¬
flytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stathist/0071.html
