Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet - §7. Hirden. Tjänstemän och län. Krigsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
gengärd. Men uppgifterna äro så ytterst knapphändiga,
att redogörelsen för detta ämne hellre sparas till nästa
tidehvarf, då den kan göras i ett sammanhang.
$ 7. Hirden. Tjänstemän och län. Krigsväsende.
Litteratur: C. G. Malmström, Om centralisation, ämbetsmän
och län i Sverige under Medeltiden (Tidskr. för Litteratur 1851).
H. Hildebrand, Sveriges Medeltid II, s. 102, 143 ff.; I, s. 256 ff.
Följesväsendet. Följesväsendet var en samgermanisk institution, som
vunnit stor ryktbarhet och som, äfven om man fordom har
öfverskattat dess betydelse, i alla händelser djupt ingripit
uti utvecklingen. Det bestod däruti, att fria män trädde
uti annans tjänst, upptogos i hans hushåll och lefde vid
hans bord. I synnerhet blef detta brukligt hos konungar,
furstar eller andra förnäma män, hos hvilka följet, hus¬
folket, var militäriskt organiseradt. Det blef en skola för
ungdomen, som önskade utmärka sig genom krigiska be¬
drifter. Följesmannen förband sig till sin herre genom en
särskild trohetsförpliktelse, utförde i fredstid olika uppdrag
i hans hus och kämpade i krig i närheten af hans person;
han ansågs skyldig att med honom dela ljuft och ledt.
Hans herre åter var skyldig att gifva honom skydd, under¬
håll och utrustning.!
Rätten att hålla ett följe var ej företrädesrätt hos
någon, men det är klart att till någon högre utveckling,
någon genomförd organisation kunde det endast komma
hos stormännen, i främsta rummet hos konungen. Först
omkring den senares person vardt det till ett hof, hvars
anseende och betydelse växte i kapp med konungens egen,
och ur hvilket de högsta ämbetsmännen med tiden fram¬
gingo.
Hird och hus- Äfven i norden förekom en sådan institution. Man
karlar. känner i Danmark en s. k. tinglid, i Norge en hird, at
hvilka den senare längre fram fick en i detaljer genomförd
organisation. > Bådas medlemmar kallades i öfrigt med
! Beowulfsångerna gifva en liflig föreställning om följets egenart.
? Jfr redogörelsen hos H. Hildebrand, Sveriges Medeltid, II,
s. 148—154.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
