Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §7. Hirden. Tjänstemän och län. Krigsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Länen.
Försvars¬
väsendet.
42 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
Konungens rätt att län gifva var tvifvelsutan urgam¬
mal. Den bestod ursprungligen i öfverlåtelsen af något
eller några kronogods! med därmed följande skyldighet
att göra konungen tjänst, utföra hans uppdrag eller re¬
presentera hans myndighet. Länsmän funnos af olika grader.
Västgötalagen omnämner en »laensmaper» »baen sum laenit a»,
»lenderman», den sistniimnde utan tvifvel en mera betydande
personlighet. Därjämte förekomma i de yngre giétalagarna,
liksom i svealagarna, underordnade tjänstemän under be¬
nämningen länsmän, konungs soknare (Östergötland), sysslo¬
män (Helsingland), hvilka utkräfde konungens andel i bö¬
terna? och bevakade hans rätt, uppträdde å konungens vägnar,
längre fram deltogo i räfsten, i Svealand sammankallade
tinget o. s. v. Om deras verksamhet är dock ej synner¬
ligen mycket kändt. Ännu lägre på rangskalan stodo ko¬
nungens brytar, ursprungligen måhända af ofri börd, för¬
valtare af konungens egendom, ehuru stundom äfven de
voro att betrakta såsom tjänstemän (>»konungs bryte i Uppsala
bo» OGL). I Dalarna omtalas en husabyman i en stillning
motsvarande länsmannens.
I sammanhang härmed förekom i Västergötland och
måhända i andra landskap en indelning i bon, i det hära¬
dena voro grupperade omkring ett Uppsala-öds-gods, efter
hvilket bot vanligen hade namn.? Innehafvaren var väl
en »laenderman» eller den, som i VGL. betecknas med
orden »pxen sum lenit a. Nagot niirmare om detta liins¬
väsende känner man emellertid först från nästa tidehvarf.
* *
För krig hade konungen närmast att påräkna sina
hirdmdn, som tvifvelsutan redan under denna period gjorde
’ I SD. I, n. 66 bekräftar konung Knut Eriksson donationen af ett
»bolo, som jarlen G-. gjort till Viby kloster »de-:beneficio ipsius,
quod ei concesseram». Det torde vara férsta gingen ett kungligt län
i urkunderna omtalas.
2 Sokn kallades ock deras uppdrag (lat. exactor, exaccio).
3 Jfr Schlyter, Jurid. afhandl. Il s. 47; H. Hildebrand, Sv.
folket under hednatiden, s. 167—171. — Uti Helsingland fanns en
dylik gruppering omkring husabyar eller hégar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
