- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
45

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §8. Konungens råd och konungens samtal - §9. Rättskipning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 9. Rättskipning. 45
tre personer bära en sådan titel, en af dem, betecknande
nog kallad »vår kansler och rådgifvare» (cancellarius et
consiliarius), men de offentliga urkunderna äro så få ifrån
denna tid, att man af tystnaden hos de befintliga ej kan
sluta till obefintligheten af institutionen, och den äldsta
lagens tystnad kan förklaras däraf, att den hufvudsakligen
behandlar landskapets privata rättsförhållanden, icke riks¬
lagstiftningen. Äfven i de senare landskapslagarna är det
endast undantagsvis man träffar rådets namn. Det är
emellertid antagligt, att konungen redan i äldsta tider hört
ett råd, men då sannolikt taget ur hans hird. Det senare
rådet, fördeladt på de olika landskapen, framträder först
sedan striderna om kronan slutat; det var måhända också
en följd af den omsider uppnådda sämjan landskapen
emellan. För dess liksom för herredagens betydelse blir
det längre fram tillfälle att redogöra.
$ 9. Rättskipning.
Litteratur: C. J. Schlyter, Anmärkningar angående det forna
förhållandet mellan domare och nämnd (1824, andra uppl. 1879 i
Jurid. afhandl. II, s. 210). K. Maurer, Das Beweisverfahren nach
deutschen Rechten (1857, Kritische Ueberschau d. deutsch. Gesetz¬
gebung und d. Rechtswissensch. V). H. Hjirne, Om den fornsvenska
nämnden enligt landskaps-, stads- och landslagarna I (Ak. afh. 1872,
jfr Schlyter i hans Ordbok till Saml. af Sveriges gamla lagar, bi¬
hanget under nemnd m. fi. st.). F. Odberg, Om den svenske ko¬
nungens domsrätt före Svea hofrätts inrättande I (Ak. afh. 1875).
K. v. Amira, Nordgermanisches Obligationenrecht (1882). W. Upp¬
ström, Ofversigt af den svenska processens historia (1884). K.
Lehmann. Der Königsfriede der Nordgermanen (1886). K. H. Karls¬
son, Den svenske konungens domsrätt och formerna för dess utöfning
under medeltiden I (Ak. afh. 1890). :
Det vanliga forum vid rättegång var härads- eller Häradstingen.
hundarestinget. Det hölls — och detta var fallet långt
fram i medeltiden — under bar himmel, på en kulle eller
hög, under ett träd, under hednatiden ofta i närheten af
ett offerställe, och tingsplatsen omgafs af en inhägnad.
Tingsförhandlingarna voro redan under hednatiden skyd¬
dade af en särskild frid och öppnades genom en religiös

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free