- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
52

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §10. Lagstiftningen och lagarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Landskaps¬
lagar.
52 Fran äldsta tider till midten af 1200-talet.
Hvarje folk hade sin egen samling af rättssatser; först
vid den skriftliga uppteckningen i senare tider började
den ena röna inverkan af den andra. Lagsagan i denna
betydelse svarade dock ej alltid mot ett fylke eller land i
egentlig mening. Sålunda hade Dalarne! och Helsingland
egna lagar, men utgjorde aldrig, så vidt man vet, själf¬
ständiga politiska samhällen.
Omsider skred man till en kodifiering af de strödda
rättssatserna, pröfvade det gamla, »diktade», sammansatte
och öfversåg nya stadganden, hvarpå det hela lystes för
folket på ting och antogs af »allir män», såsom det heter
om upplandslagen. Härmed afslutades ett viktigt skede
af nationell utveckling. Resultaten, landskapslagarna, höra
genom sin tillkomst, sitt språk och innehåll, till de märk¬
ligaste "företeelserna i sitt slag inom hela den germaniska
världen.? De äro frukterna af en under sällsynt gynn¬
samma omständigheter försiggången utveckling på tider,
då förhållandena ännu voro så enkla, att folket i sin hel¬
het kunde deltaga i utbildandet af landsrätten.3 Ehuru
de jämförelsevis sent affattades i skrift, äro de sålunda till
anda och innehåll af vida ålderdomligare karakter. Från
ifrågavarande period förskrifver sig emellertid endast en
laguppteckning, västgötarnas äldre, hvars redigering till¬
skrifves lagmannen Eskil Magnusson af den mäktiga folk¬
ungaätten och tillhör förra hälften af 1200-talet.?
! Karlsson, Äldre västmannalag eller dalalag? (Hist. Tidskr.
1889). ‘
2 »Sie bezeichnen den Héhepunkt einer Entwicklung, auf dem
ein so vollstindiges Kbenmass des gegenseitigen Einflusses zwischen
Jurisprudenz und Volksbewusstsein, eine so vollstindige Ueberein¬
stimmung beider erreicht ist, wie sie ihres Gleichen in der Weltrechts¬
geschichte nicht finden» (K. vy. Amira).
’ UL:s ord i ViderboB: »land skulu med lagum byggias och ej med
valdzverkum, py at pa standa land väl, lagum fylgis» uttrycka den upp¬
fattning, som i landskapslagarna fick uttryck; jfr ock inledn. till HL.
+ Till laguppteckningarna räknar man äfven den kortfattade
inskriften på Forsaringen i Helsingland från 12:te årh. (S. Bugge,
Runeindskriften paa ringen i Forsa kirke, Christiania 1877; Hjärne,
Runinskriften på Forsaringen, Nord. Tidskr. for Filologi, 1881). Och
Olaus Petri har förvarat ett stycke af den s. k. hednalagen (jfr UL,
sid 275), samt meddelar äfven ett annat ålderdomligt lagfragment.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free