Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §10. Lagstiftningen och lagarna - §11. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
& 11. Kyrkan. 53
En annan källa till lags bildande tillkom med tiden Konungens
i komwmgens rätt att befalla och äska lydnad, hans skyldig- lagstiftning.
het att styrka lag och vårda frid, hans ställning i allmän.
het, sedan landskapen växt ibop till ett rike. Landskaps¬
lagarna tillhöra partikularismens tid, och deras synkrets
är i allmänhet bestämd af landskapsgränsen. De nya
uppgifter, som efter rikets enande framställde sig, gingo
ut öfver hvarje enskildt landskaps kompetens. De kunde
därför endast tagas om hand af representanten för riksen¬
heten, konungen, men det skedde dock i samråd med de
förnämsta männen i riket. Var det fråga om ändring i
själfva landsrätten, är det klart, att folkets samtycke var
erforderligt eller att förändringarna föreslogos på tinget. Lik¬
som den kungliga domsrätten utöfvades den kungliga lag¬
stiftningen ännu landskapsvis. Var det fråga om nya för
landskapslagarna främmande förhållanden, hade konungen
friare händer, men hans förordningars hälgd torde räckt jämt
så långt som respekten för hans person. Den kungliga
lagstiftningen framträdde emellertid i Sverige sent, egent¬
ligen först från och med senare hälften af 1200-talet.
Dock omtalas en sådan verksamhet (i östgötalagen liksom
i upplandslagen) för Erik den helige, konung Knut (sanno¬
likt Knut Eriksson), en annan konung Erik (sannolikt
Erik Eriksson). Birger jarls verksamhet på detta område
torde hufvudsakligen höra till tiden efter 1250. Tack vare
martyrskapet och traditionerna om hans regering framstod
den förstnämnda konungen för senare generationer såsom
typen för en kunglig lagstiftare, landslagens ursprung i
de från folket utgångna landskapslagarna var glömdt, och
sankt Erik konungs lag blet i svenska folkets ögon länge
symbolen för en god och rättvis sådan.
§ Li. Kyrkan.
Litteratur: H. Reuterdahl, Svenska kyrkans historia I, II.
(1838—1850). A. D. Jörgensen, Den nordiske kirkes grundleggelse
Enligt Fr. Läfflers mening skulle man här ha att göra med fragment
ur en västgötalagsamling (Vitt. Hist. och Ant. Ak. Månadsblad 1879,
s. 100).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
