- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
57

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §11. Kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

& 11. Kyrkan. 57
att bönderna redan tidigt, om icke från början, svarade
för prästbordets skatt, ringa som den säkerligen var i äldsta
tider; »de bol hafva alltid lediga varit för alla utskylder>,
heter det i UL:s kyrkobalk, som innehåller det första ut¬
tryckliga stadgandet härom. TI enskilda fall gåfvo ko¬
nungarna åt biskopars, domkyrkors eller klosters gods be¬
frielse från konungssaker eller konungsrätt (andligt frälse),
men någon allmän frihet medgafs ej under detta tidehvarf,!
och förhållandet kunde sålunda växla från stift till stift.
Angelägnare var man att befria prästerna för deras
personer från att besöka tinget och underkasta sig världs¬
lig rätt. Sverker Karlsson medgaf detta, åtminstone för
Uppsala stift, år 1200; de skulle svara »för biskopar och
prelater», och med tiden tillerkändes biskopen sakören icke
blott af klerkerna, utan äfven af dem, som bodde på kyrkans
jord, eller kyrkohjonen (k. Johans privilegium för biskopen i
Skara 1219, SD. I, n. 184), liksom i vissa särskilda mål (jfr
Erik Erikssons privilegium för samme biskop, SD. I, n.
215)? Men det dröjde länge, innan de nya buden trängde
igenom och blefvo iakttagna.3 Grunden var emellertid
lagd till den andliga domsrätten. Enligt yngre västgöta¬
lagen skulle biskop döma öfver klerker, samt hjonalag,
bannsmål och testamente (jfr därmed kon. Eriks nyss an¬
forda bref, SD. 1, n. 215).
! Man har räknat det andliga frälset från en Sverker Karlssons
urkund år 1200. Ifragavarande bref är sannolikt stäldt till någon
fogde (>discrecio vestra») i Uppsala stift och har sålunda endast gällt
detta. Hvad det beviljar är för öfrigt befrielse från kungliga
»exacciones». Härmed åsyftades närmast frihet från kungl. upp¬
bördsmäns eller soknares besök. Jämför man detta bref med kon¬
ungarna Johans och Eriks privilegier och Magnus Ladulås” stadfästelse
å dem 1279 :!3/,, (SD, I, n. 690), så vill det synas, som härmed
egentligen åsyftats rätten att uppbära böter eller sakören. Jfr
Schlyter, Jurid. Afhandl. I sid. 43, Bergfalk i Frey 1841, s. 213.
? Biskopssaker >»at gamblum laghum> förekommo enligt yngre
VGL. vid 1) kyrkas vanhelgd, 2) skriptabrott, 3) horsaker, 4) äkten¬
skapsmål af olika slag, 5) vissa eder, 6) hälgdagsbrott. — Både Johans
och Eriks bref äro intagna i Registrum eccl. Lincopensis, däremot
icke Sverker Karlssons.
* Jfr Honorii III:s skrifvelser 1224 ?°/, och 1225 3, (Sv. D. I,
n. 228, 238).
Andligt
frälse.
Andlig doms¬
rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free