Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - §13. Svenska statsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rikets utvidg¬
ning.
Österland.
62 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Det svenska statsområdet utvidgades norrut genom
kolonisationen af kusterna vid Norra Botten, närmast den
västra sidan. Denna försiggick allt ifrån 1320-talet under
hägn af den dåvarande regeringen och under särskild
medverkan aft ärkebiskopen i Uppsala. Protester, som
helsingarna gjorde, blefvo underkända. 1340 infördes
helsingelagen (k. bref 1340 16). Namnet Helsingland, som
innu i k. Albrekts tid äfven omfattade Västerbotten, bör¬
jade efter hand användas i en inskrinktare betydelse, be¬
tecknande de tre områdena Alir. Sundäde och Måädalpada,
och kom slutligen att beteckna endast de två förstnämnda.
Norr om Medelpad omtalas sedan 1300-talet Angermanna¬
land. Forst under 1400-talet börjar namnet Norrland
komma i bruk (jfr Styffe, Skand. under unionstiden 2
uppl. s. 309). Västerbotten torde redan under 1300-talet i
Jjudiciellt hänseende lagts under Upplands lagmansdöme, i
administrativt åter lydde det länge (till 1441) under fogden
på Korsholm i Finland.
Den svenska eröfringen af detta land eller Öster¬
land, såsom det hette under medeltiden, hade under tiden
fortgått. Resultatet af Birger jarls härtåg 1249 hade blifvit
tavasternas kufvande och anläggandet af Tavastehus eller
Kroneborg. I slutet af 1200-talet kufvade Torgils Knuts¬
son karelerna och anlade fästningen Viborg. Härigenom
bade det svenska väldet kommit i omedelbar beröring med
Ryssland, d. v. s. egentligen med republiken Novgorod, och
fientligheter utbröto, som slutligen, dock icke för någon längre
tid, bilades 1323 genom traktaten i Nöteborg. Gränsen bör¬
jade i söder med Sestra eller Systerbäck och utlöpte norrut
i »Kajanahaf;, hvarmed troligen menas Ishafvet.! En stor
del af Karelen och Savolax kom därigenom under ryskt välde,
men svenska väldet utbredde sig fortfarande österut och
ständiga gränstvister föreföllo. Här på gränsen anlades
Sv. Trakt. I, s. 242. Helsingelagen, från förra hälften af 1300-talet, åtföljes
af gränsbestämmelser mellan Helsingland och Jämtland. Jfr »Grans¬
bestämmelser mellan Sverige samt Norge och Danmark i 15 och 16
seklen>, HSH., XXIX, s. 36—82.
? Jfr den utförliga undersökningen hos Rydberg. Sv. Trakt. I,
s. 434 ff.; Schybergson, Finl. Hist. I, s. 60 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
