- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
63

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - §13. Svenska statsområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 13. Svenska statsområdet. 63
på 1470-talet S. Olofsborg eller Nyslott. Under 1300-talet
koloniserades efter hand Österbotten och i slutet af detta
århundrade fanns här ett fäste Korsholm, under hvars
fogde, såsom redan är nämndt, äfven Västerbotten framåt
midten af 1400-talet lydde. Gränserna mellan det egent¬
liga Sverige och Österland voro här uppe i norden länge
obestämda. I slutet af 1300-talet synes gränsen mellan
Uppsala och Åbo stift gått fram i närheten af Kemiälf
och 1441 torde vid delningen af Korsholms län stiftgränsen
blifvit följd. Efter hand infördes i Finland svensk lag!
samt (omkr. 1400) indelning i härad under häradshöfdingar.
En lagman omtalas 1324. År 1362 blef Österland såsom
lagsaga sidoordnadt med de svenska lagsagorna i rättig¬
heter och 1435 delades lagsagan i två, »Norrfinne» och
Séderfinne».
Gotland intog fortfarande en egendomlig ställning till
det öfriga Sverige, hade mera karakteren af ett skydds¬
land än af en införlifvad del. Dess statsrättsliga ställ¬
ning bestämdes närmare genom fördraget 7/,, 1285, enligt
hvilket gutarna utom sin årliga skatt skulle erlägga le¬
dungslame hvarje år ej ledung gick ut, men endast vara
skyldige att göra ledung mot hedningar (>contra paganos»),
i fall det ej gälde öns eget försvar. Ett par år senare
(1288 %/,) maste Visby stad med anledning af en konflikt
mellan stadens borgare och bönderna på ön bl. a. lofva
att alldrig till konung välja någon annan än konungen af
Sverige.? Förbindelsen mellan svenska kronan och Visby
stad förnyades än en gang 1322 */, efter konung Birgers
fordrifvande. Ar 1361 hemsiktes emellertid staden af Valde¬
mar Atterdag och lydde jämte ön sedan 1366 under Dan¬
mark, tills meklenburgarne 1394 togo landet i besittning.
Åren 1398—1408 lydde Gotland under Tyska orden, men
afträddes sistnämnda år mot en lösesumma, som Sverige
ensamt fick utgöra, till konung Erik, hans afkomlingar
och de tre rikena. Svenskarne yrkade upprepade gånger
från 2480 och ända till tidehvarfvets slut, fastän fortfarande
| OM chatvdalies af uttrycken »svenska och finska ratten» se
Schybergson, Finl. hist. I, s. 67. De Asyfta skatteférhallandena.
? Rydberg, Sv. Traktater I, s. 290, 300.
Gotland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free