- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
64

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - §13. Svenska statsområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skåne, Hal¬
land och Ble¬
kinge.
Gränstvister
mot Norge.
Lagsagorna.
Länsindel¬
ningen.
64 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
lika fåfängt, på öns återställande till Sverige. Den styrdes
af danska fogdar med undantag af åren 1439–49, då den
innehades af Erik af Pommern, samt 1466—87, d& Ivar
Axelsson Tott härskade där. Karl Knutssons försök 1449
att återeröfra Gotland misslyckades.
I söder utvidgades det svenska väldet genom förvärfvet
af Skåne, Halland och Blekinge. År 1332 löste Magnus
Eriksson till sig af grefve Johan af Holstein m. fl. Skåne
(med undantag af Bjäre och Norra Åsbo härad), Lister,
Bleking samt ön Hven och 1343 bekräftades af Valdemar
Atterdag k. Magnus” besittningsrätt icke blott till nämnda
landskap (Skåne nu fullständigt) utan äfven till södra
Halland; norra Halland hade redan 1305 kommit under
härtig Erik och från honom öfvergått till Magnus Eriksson.
Halland betraktades såsom införlifvadt med Sverige; för¬
eningen med Skåne (och Blekinge) hade däremot karak¬
teren af personalunion. Skåne, Blekinge och södra Halland
kommo 1359—60 åter under Danmark, norra Halland först
omkr. 1366.
På gränsen mot Bohuslän hade Skårdals och Surte
byar i Västergötland under senare hälften af 1400-talet
lagts under Bohus slott. Svenskarne protesterade allt sedan
1476 däremot, fastän utan resultat.
Lagsageindelningen blef under detta tidehvarf full¬
ständigt ordnad. Det är redan antydt (sid. 15) att del¬
ningen norr om Mälaren måhända först i slutet af 1200¬
talet blef definitivt genomförd. De svenska lagsagornas
antal blef sålunda 9, därtill kom 1362 Osterland såsom
den tionde och efter den sistnämndas delning 1435 blef
antalet 11. Lagsagorna uppräknades såväl i Magnus Eriks¬
sons som i Kristoffers landslag.
Lagsageindelningen förlorade emellertid i betydelse
genom ldnsindelningen, i det att till något slott för dess
underhåll de närmaste häradena på ett tämligen godtyck¬
ligt sätt anvisades. Slottslinens antal viixlade mycket och
hade vid slutet af medeltiden blifvit timligen reduceradt.
Någon fullständig linsindelning var dock ej genomförd;
många smärre områden voro bortförlänade till enskilda
personer och lågo under deras sätesgårdar eller slott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free