- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
71

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §14. Landslagens konungadöme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 14. Landslagens konungadéme. 71
tagande i konungavalet hette det, att lagmannen äfven skulle
medföra präster. Vid Albrekts val 1364 voro närvarande
riksens råd och menigheten, riddare och svenner, köpstads¬
män och bönder. Erik af Pommern aflade sin ed i när¬
varo af alla biskoparne, så godt som hela rikets ridder¬
skap (tota baronia regni) och största delen af menigheten
(communitatis). Om konungavalen under unionstiden se § 16.
Valriket var sålunda i landslagen erkändt så uttryck¬
ligt som möjligt. Dock föreskref äfven denna, att man
helst skulle välja en konungason, om en sådan funnes,
och det gick ej för sig att utrota den gamla föreställningen
om bördsrätt äfven i fråga om konungadömet. Konungarne
sökte förebygga möjligheten af val utom ätten genom att
under lifstiden låta välja en af sina söner till efterträdare,!
ehuru denne redan under faderns lifstid bar konunganamn,?
och var man väl konung, glömde man snart valet och talade
om sin arfsriitt.? Så gjorde till och med Erik af Pommern
— han ville gälla såsom »verus rex natus ad regnum
Svecie, —, och under striderna om ärkebiskopsvalet på
1430-talet fann man ock nödigt att uppsätta ett formligt
protokoll om förloppet vid hans val. Det var af samma
orsak, som ärkebiskop Olof år 1435 i ett för konciliet i
Basel afsedt bref ansåg nödvändigt betona, att »regnum
Svecie est electivum non hereditarium, cuius regni rex pro
tempore solet et debet tempore sue eleccionis ad regnum
Svecie predictum prestare certum juramentum secundum
formam in libro statutorum eiusdem regni Svecie descriptam.
Et intendunt omnino electores et proceres ac populus
antedicti, quod rex ipse debeat huiusmodi suum juramen¬
tum observare aut regno carere> (atskr. pa papper i RA).
Landslagen kände endast ett tillfälle i en konungs
lif, då han vid stenen på Mora äng sammanträffade med
’ Så gjorde Magnus Birgersson, Birger Magnusson, Magnus
Eriksson samt under unionstiden konungarne Kristiern och Hans.
>? Med afseende härpå gjordes 1343 den uttryckliga reservationen,
att konunganamnet ej skulle medföra någon rätt till regeringen under
faderns lifstid.
> >I ären vare ärfvaborne män> hette det i konungarne Magnus”
och Håkans proklamation 1365 ?7/,.
Bördsrätten
till kronan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free