Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §14. Landslagens konungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungadö¬
mets uppgifter.
Rättskipningen.
Edsöres¬
lagarna.
76 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
1315 sökte de betrygga sin ömsesidiga arfsrätt till dessa om¬
råden, och hade ej katastrofen 1317 inträffat, hade Sveriges
öden kunnat inledas på alldeles nya vägar.
Någon fråga om hertigdömen för Magnus Erikssons
söner uppstod aldrig, då den yngre, Håkan, redan 1343 ut¬
sågs till konung i Norge och den äldre, Erik, till faderns
efterträdare i Sverige med konungatitel. Det inbördes kriget
på 1350-talet ledde emellertid till nya delningar af riket
år 1357,! hvarigenom slutligen större delen af detsamma läm¬
nades i konung Eriks hand. Dennes snart inträffade död
hindrade emellertid äfven denna gång delningen att få
någon längre varaktighet och utveckla alla sina följder för
rikets enhet. Äfven Håkan utvaldes till konung i Sverige
under faderns lifstid, men någon delning af riket mellan
dem omtalas icke; det vardt i stället en samregering.
Konungadömets rätt och plikt. Konung äger styra och
råda för land och Uppsala öd, kronans gods och alla kung¬
liga ingälder; han får ej minska kronans rätt för sin efter¬
trädare: så uttrycker landslagen i allmänna ordalag ko¬
nungens ställning. Han dömes, heter det längre fram,
med användande af UL:s ord, »land att råda och rike styra,
lag att styrka och frid hålla». Han äger, heter det slut¬
ligen, län att gifva, rike styra och af Gud högsta dom
hafva öfver alla domare och öfver allmogens käromål.
Det var företrädesvis på rättskipningens och lagstiftningens
områden, som konungadörmets nya uppgifter allt ifrån midten
af 1200-talet gjorde sig gällande; frågan om beskattnings¬
rätten fick därjämte på den konstitutionella utvecklingen
stort inflytande.
Rättskipningen. Det är i synnerhet i götalagarna
man kan följa den inträdande förändringen; i svealagarna
är den redan i det närmaste fullbordad — sedan hvilken tid,
undandrager sig vår kunskap. Det egentliga uppslaget
till densamma gafs genom edsöreslagstiftningen eller frids¬
lagarna, hvilka Birger jarl först utfärdat och Magnus Ladu¬
lås sedan stadfäste med sin ed och alla de främsta männens
i riket (däraf namnet ed-söre) och som skulle gälla hela
3 Fördragen d. **/4 och ?2/,, 1857 hos Rydberg, Sv. Trakt. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
