- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
85

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §14. Landslagens konungadöme - §15. Unionerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 15. Uniovnerna. 85
fann stöd hos sina naturliga ledare, rådet och frälset.
Dessa begagnade sig visserligen af konungens nöd för att
aftvinga honom försäkringar men blott för sin egen trygg¬
het, eller ock förenade sig rådet med konungen i den ekono¬
miska lagstiftningen för att öka folkets bördor. Största delen
af riket var slutligen bortförlänadt till Bo Jonsson, och
när Albrekt efter dennes död gjorde ett försök att återtaga
sin makt, kostade det honom hans krona. Det var Bo
Jonssons testamentsverkställare, som 1388 inkallade Håkan
Magnussons änka Margareta till Sveriges »fullmäktiga fru Margaretas in¬
och husbonde» och lofvade att taga till konung den hon ea
föreslog. Hon afgaf den 22 mars samma år endast en
generell försäkran att med >»hus, fäste och land» halla efter
Sveriges lagbok samt bekräftade de friheter och privilegier,
som de svenske haft, innan k. Albrekt kom in. Man var
sålunda åter bragt tillbaka till landslagens ståndpunkt.
På herredagen i Söderköping okt. 1389 öfvertog Margareta
på samma villkor regeringen i Sverige (hon mottog alla
rikets slott utom två).! Den invigdes med en stor gärd,
beviljad af rikets råd, att utgå både af frälst och ofrälst
(drottningmarken) och kröntes af den för frälset föröd¬
mjukande, för kronan förmånliga stadgan i Nyköping 1396.
& 15. Unionerna.
Litteratur: S. Clason, Unionstraktaten i Oslo 1319 (Hist.
Tidskr. 1889). H. Hildebrand, Magnus Eriksson och Skåne (Hist.
Tidskr. 1882). Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia under unions¬
tiden I—V (1859—84). O. 8S. Rydberg, Om det fran unionsmötet i
Kalmar år 1397 bevarade dokumentet rör. de nordiska rikenas förening
(Vitt. Hist. Ant. Akad. Handl. XXXI). K. Erslev, Unionsbrevet fra
Kalmarmédet 1397 (Arb. f. nord. oldkynd og hist. 1889). O. S. Rydberg,
Ett inligg i frigan om unionsdokumentet af Ar 1397 (Hist. Tidskr.
1890). K. Ersley, Unionsbrevet fra Kalmarmédet 1397. Spérgsmal
til hr kansliråd O. S. Rydberg med svar af O. S. Rydberg (medf.
Hist. Tidskr. 1891). K. Erslev, Fortsatte bemerkninger om unions¬
brevet fra Kalmarmédet 1397 (Arb. f. nord. oldkynd. og hist. 1891).
Jahn, Danmarks historie under unionskongerne (1835). K. Erslev,
Dronning Margrethe og Kalmarunionens Grundleggelse (1882). Allen,
De tre nordiske rigers historie 1497—1536 I—III (1864—67). For¬
handlinger mellem Danmark og Sverrig under k. Hans (Geh. Ark.
Arsberetn. IV).
’ Jfr Rydberg, Sv. Trakt. II, s. 458—479.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free