Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §15. Unionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
och rätt och ingen förtrycka den andra eller förorätta den,
»som mindre förmår». Den som blefve fredlés i.ena riket,
han skulle ock vara det i de båda andra. Och skulle
alla dessa artiklar tydas så, att det vore konungen och
rikena till gagn och godo och frid, och hvar och en, som
satte sig däremot, straffas, såsom vederborde. De öfriga
punkterna rörde drottning Margaretas ekonomiska förhål¬
landen.
Sådant var innehållet i denna ryktbara urkund.! Den
lämnade många frågor oafgjorda, t. ex. huru det skulle gå
till vid konungaval, huru de särskilda rikena skulle styras
under konungs frånvaro, och yttrade sig endast ytterst
allmänt om formerna vid besluts fattande, som gällde alla
tre rikena, hvarjämte, på samma gång den stipulerade hjälp
från alla tre rikena i händelse af krig, det saknades alla
garantier i afseende på anfallskrig. Men ej nog därmed.
Själfva urkundens giltighet, sådan den föreligger, har blifvit
underkänd. Enligt densammas egen föreskrift skulle från
hvart rike utfärdas två exemplar på pergament (afsedda
för hvartdera af de två andra rikena), lika lydande med de
i urkunden intagna punkterna och beseglade af konungen,
drottningen, riksens råd och män samt köpstäderna, och
detta har aldrig skett. Själfva urkunden är skrifven på
papper och ej fullt felfri. Till bestyrkande så väl af
innehållets riktighet som af dess utfärdande på ofvan an¬
förda sätt skulle den beseglas af 17 andliga och världsliga
herrar, 6 danskar, 7 svenskar och 4 norrmän, men endast
tre danskar och de sju svenskarne ha påtryckt sina sigill.
Det synes, som hade i sista stund betänkligheter uppstått?
! För utredningen af unionsaktens betydelse har man i synnerhet
0. S. Rydbergs och Kr. Erslevs undersökningar att tacka.
2 I afs. på orsaken till aktens ofullbordade skick har Erslev
uppställt den mycket antagliga hypotesen, att innehållet i vissa hän¬
seenden stred mot dr. Margaretas önskningar och att hon sålunda
stod bakom det motstånd, som härvid blef afgörande. — I afseende
på själfva karakteren af kalmarurkunden har en liflig polemik förts
mellan O. S. Rydberg och Kr. Erslev, i det den förre utgått från
påståendet, att här förelåge unionens »fundamentalakt>, den senare
att här förelåge »>blott ett vittnesbörd» af trovärdiga män. Under
stridens gång synas dock de båda antagonisterna något närmat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
