Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §15. Unionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
enligt Kristoffers försäkran 1441 skulle den stå till ärke¬
biskopen, drotseten, lagmannen i Uppland och tre andra
»gode män» med rätt att komplettera sig själfva; enligt
försäkringen 1476 till riksens råd i allmänhet; enligt Kal¬
mar recess (§ 37) till 4 af riksens råd, 2 andliga och 2
världsliga, med rätt för rådet att komplettera dem.
Prätieln: Hvart rike skulle ha sin egen drdtsel, som skulle för¬
varas på en bestiimd ort (1441—83) och sta under till¬
syn af en kammarmdstare (1450—83); den skulle anviindas
till hvart rikes bästa och öfverskottet ej föras därur utan
i nédfall eller med radets rad (1441—83).
Skydd för in- Hvart rike skulle behålla sitt eget namn (1450), styras
ee efter sin egen lag (1397—1483); ingen utländing finge
’ tagas i radet i Sverige (1441—83), eller mottaga slott och
län (enskilda undantag gjordes därifrån 1435 och 1497)
eller användas i ämbeten (hofmistare, kansler o. s. v..
1436—83; undantag därifrån i förslaget 1436) eller mot¬
taga kyrkans gäll och län (1476, 1483) eller användas i
magistrats- och andra ämbeten i städerna (1476, 1483);
ingen »god man» skulle vara skyldig att fara utomlands
till herredagar eller tjänst, »utan så storliga görs behof>,
eller stämmas inför någon domstol utomlands (1483). I
Kristoffers handfästning stipulerades till och med (§ 11), att
eröfringar, som möjligen kunde göras från Ryssland, skulle
ligga under Sveriges rike (jfr den något otydligt affattade
bestämmelsen i Kalmar recess § 19). Därjämte yrkade
Sverige alltjämt på sin rätt till Gotland.
§ 16. Statsskickets utveckling under unionstiden.
Litteratur: Se föregående $$.
Utom själfva unionsakterna äro härvid att taga i be¬
traktande de handfästningar, som konungarne Kristoffer,
Kristiern I och Hans afgåfvo. Dessutom stadfäste k. Kristoffer
en något omarbetad redaktion af Magnus Erikssons landslag.
Konungavalen Konungavalet. Redan vid unionens början hade konunga¬
i Sverige under valet faktiskt öfvergått i rådets händer, och unionsakterna
unionstiden. 3 ‘
talade också om möten af de tre rikenas råd för att välja
konung. Något sådant samfäldt valmöte hölls aldrig, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
